Många har trott att elbilar skulle leda till fler bilresor, att lägre driftkostnader och ny teknik skulle göra det mer attraktivt att ta bilen. Ny forskning visar något annat: elbilsförare gör inte fler bilresor än andra bilister, men de kör längre sträckor. Samtidigt visar slutsatserna att hållbarhet inte bara handlar om drivmedel , utan fokus behövs också på hur mobiliteten i samhället kan bli mer transporteffektiv.

Det visar resultat från forskningsprojektet RESA – ”Reser elbilister annorlunda?”, som genomförts av Trivector Mobility tillsammans med VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) och Lunds tekniska högskola (LTH) med finansiering från Energimyndigheten.

Blir det fler resor när bilden går på el?

När elbilar blir allt vanligare väcks frågor om hur de påverkar människors resande. Leder billigare körning till fler bilresor? Eller ersätter elbilen främst tidigare fossildrivna bilar utan att resmönstren förändras?

En vanlig farhåga är att elbilar ska leda till fler bilresor eftersom kostnaden per kilometer oftast är lägre än för bensin- och dieselbilar. Men resultaten från RESA visar att antalet bilresor i stort sett är detsamma för elbilsförare som för förare av fossilbilar. Elbilsförare gör inte fler bilresor. Bilen används alltså ungefär lika ofta som tidigare och för liknande typer av resor i vardagen. Elektrifieringen tycks därmed inte i sig leda till att bilen används oftare eller att den i större utsträckning konkurrerar ut andra färdmedel.

Ett annat mönster träder fram

Samtidigt visar analyserna ett annat tydligt mönster: elbilsförare kör längre sträckor.

I genomsnitt handlar det om 4–6 kilometer mer per person och dag jämfört med förare av fossilbilar. Skillnaden kvarstår även när forskarna kontrollerar för faktorer som man vet påverkar resandet, till exempel inkomst, hushållstyp, kön, ålder och bostadsgeografi, samt egenskaper hos både den nuvarande bilen och den tidigare bilen.

Varför körs elbilen längre?

Forskningen kan inte entydigt fastställa varför elbilar i genomsnitt körs längre sträckor.

En möjlig förklaring är selektionseffekter – att de hushåll som väljer att köpa elbil redan från början har ett annat resbeteende än de som köper fossilbilar. Detta alltså trots att analyserna kontrollerar för ett stort antal faktorer som skulle kunna påverka. En annan möjlighet är att lägre körkostnader gör att längre resor blir mer attraktiva.

Intervjuer inom projektet pekar också på att många elbilsförare upplever bilarna som bekväma och tekniskt avancerade, vilket kan bidra till att bilen används mer för längre resor.

Vad betyder resultaten för transportplaneringen?

Elektrifieringen ger tydliga klimatfördelar genom lägre utsläpp per kilometer i användningen av fordonen. Samtidigt visar resultaten att elbilar i genomsnitt används mer, vilket innebär att det totala biltransportarbetet kan öka.

Det har betydelse för flera frågor i transportplaneringen. Trängsel, energianvändning och behov av infrastruktur påverkas i hög grad av hur mycket trafik som genereras, inte bara av vilket drivmedel som används.

Resultaten pekar också på ett bredare skifte i hur transportfrågor behöver förstås. Elektrifieringen är en central del av klimatutmaningen i vägtrafiken, men den förändrar inte i sig hur mobiliteten i samhället organiseras. I takt med att drivlinan ställs om blir därför frågor om mobilitet, tillgänglighet och transporteffektivitet ännu viktigare – det vill säga hur människor och verksamheter når sina mål på ett resurseffektivt sätt.

För planeringen innebär det att elektrifieringen behöver kombineras med strategier som också påverkar hur mycket vi reser och hur resorna genomförs, inte bara vilket drivmedel som används.

(I forskningsprojektet har forskarna kombinerat kvantitativa analyser av GPS-baserad resvanedata med analyser av registerdata och intervjuer om hur laddbara bilar används i vardagen.)