I ett skyddsrum på Drottninghög i Helsingborg, normalt använt som cykelförråd och med kapacitet för 155 personer, samlades den 16 april cirka 50 personer från kommunen, länet, näringslivet och civilsamhället. Bland gästerna fanns representanter från länsstyrelsen, Helsingborgshem, Öresundskraft, stadsnätsföreningen och kommunala politiker. Längst fram stod en delegation från Vinnytsia i Ukraina.

Kommunstyrelsens ordförande Christian Orsing klippte bandet. Pingdays VD Mia Rolf hälsade välkommen. Men det var borgmästare Serhii Morhunov från Vinnytsia som höll det tal som stannade kvar. De hoppas att Sverige aldrig ska hamna i deras situation. Men de delar med sig ändå, för att vi ska vara förberedda om det händer.

Gosedjur ger mer trygghet än väntat
Delegationen från Vinnytsia beskrev hur deras stad aktivt arbetat med att göra skyddsrummen mer mänskliga. Samhället har engagerats för att måla om väggarna, skänka leksaker och skapa en miljö där vardagen kan fortsätta så normalt som möjligt. Barn som sover på förskolan ska kunna bäras ner och sova vidare. Bebisar har fötts i skyddsrum som byggts om till sjukvårdslokaler.

En enkel insikt som visade sig ha stor effekt: gosedjur åt barnen skapar en känsla av trygghet som är svår att uppnå på annat sätt. Och till skillnad från svenska skyddsrum, som ofta är kalla och smutsiga betonglokaler utan sittplatser, har Vinnytsia satsat på att ge människor en värdighet i skyddet.

Det är just den bryggan som Pingdays projekt vill bidra till att minska: avståndet mellan tillvaron utanför skyddsrummet och känslan inne i det.

Tekniken som gör skillnad
Pingday har tillsammans med Helsingborgshem byggt det som bolaget beskriver som Sveriges första uppkopplade skyddsrum. Utmaningen var bland annat att dra fiber in i utrymmet på ett sätt som bevarar dess skyddande funktion, lufttätheten och förmågan att stå emot yttre strålning och de påfrestningar som en kris kan medföra.

I skyddsrummet finns nu sensorer som kontinuerligt mäter antalet personer, luftkvalitet, koldioxidnivåer och temperatur. Sensordata gör det möjligt att veta när den manuella ventilationen behöver användas och ger en samlad bild av statusen i realtid. Målet är att denna information på sikt ska vara tillgänglig för en övergripande funktion i kommunen, och i förlängningen för landet som helhet.

Vinnytsia har kameror i sina skyddsrum, men saknar denna typ av sensorteknik. Det gav insikten ett extra djup under invigningen.

Information även utan el och internet
Pingday har också byggt en kriskommunikationssida som fungerar inne i skyddsrummet även om all yttre internetuppkoppling försvinner. Lösningen kräver att man är ansluten till stadsnätet, men inte till internet. Servern finns lokalt hos Pingday, vilket innebär att de som befinner sig i skyddsrummet kan ta del av information om läget utanför, även om el och fiber i det bredare nätet är utslagen.

Vem tar ansvaret för att Sverige rustar sig på riktigt?
Under evenemanget lyftes frågor som sträcker sig långt utanför stadsgränsen. Sveriges skyddsrum är byggda för en kris i en annan tid. Kraven på kommunikation, trygghet och mänsklighet är helt andra idag. Men vem äger frågan? Vem driver den? Och vem sätter en ny standard för vad ett svenskt skyddsrum faktiskt ska vara?

Det är frågor utan tydliga svar idag, och det är ett problem i sig.

Helsingborg har tagit ett första steg. Men ett uppkopplat skyddsrum i en stad förändrar inte Sverige. Det krävs någon som tar vid, som driver frågan nationellt och som vågar sätta ribban för vad som faktiskt krävs för att landets invånare ska känna sig trygga, inte bara vara det.

Det gäller också frågan om användning i fredstid. Skyddsrum omfattas av ett lagkrav på att kunna tömmas och aktiveras inom 48 timmar, vilket naturligt begränsar vad de kan husera till vardags. Men det hindrar inte att vi börjar ställa högre krav på vad de ska innehålla och erbjuda när de väl behövs. Pingday ser invigningen som ett avstamp för ett samtal som Sverige behöver ha nu, inte för att vi vet att något kommer hända, utan för att vi inte längre kan låtsas som att det inte kan.