I ett nytt förslag från Boverket skärps kraven på hur byggnaders klimatpåverkan ska redovisas, samtidigt som gränsvärden införs – förändringar som kommer att påverka både byggbranschen och kalkylarbetet.
Byggsektorn står för cirka en femtedel av utsläppen i Sverige och har höga krav på sig på förbättring. De senaste åren har medvetenheten och kunskapen kring byggnaders klimatpåverkan ökat, mycket på grund av kravet på klimatdeklaration som infördes 2022.
Mjukvaruföretaget Eleco, som utvecklar en mängd programvaror för just byggbranschen, ser tydligt trenden:
– Redan när klimatdeklarationen infördes visste vi att det var starten på en klimatomställning i branschen. Man ville uppnå en successiv förbättring genom att tillföra skärpta krav steg för steg. Vi ser att det har fått en önskad effekt där medvetenheten verkligen har ökat de senaste åren, säger Julia Hedlund, affärsutvecklare på Eleco.
Nu kommer nästa steg i och med att Boverket släppt sin nya rapport. Rapporten handlar om implementeringen av EU:s krav på att redovisa nya byggnaders klimatpåverkan under hela livscykeln samt införandet av gränsvärden. Senast den 1 januari 2028 ska hela livscykeln redovisas för byggnader över 1000 kvm. Övriga byggnader omfattas från 2030, och då införs även krav på gränsvärden i byggskedet.
Vad innebär “hela livscykeln”?
Hittills har en klimatdeklaration inneburit att man ska redovisa klimatpåverkan under byggskedet. Att i stället redovisa livscykel innebär att man även måste ta hänsyn till byggnadens användningsskede (exempelvis underhåll) och slutskede (exempelvis rivning) i sin redovisning.
Vad innebär gränsvärden?
Gränsvärden innebär lagstadgade maxnivåer för klimatpåverkan. Olika typer av byggnader kommer att ha olika gränsvärden som beräknas utifrån byggnaders area.
Boverket beskriver det som att ”gränsvärdena anpassas efter olika byggnadstyper och utformas så att de ger en tydlig styrning mot minskade utsläpp, men ändå är möjliga att uppfylla för hela branschen. För byggnader med särskilt utsläppsdrivande förutsättningar föreslås möjlighet till undantag i enskilda fall.
De lagstadgade gränsvärden som nu införs kommer bara att gälla för byggskedet, och alltså inte omfatta hela livscykeln.
Vad händer nu?
Precis som när kravet på klimatdeklaration infördes behöver branschen nu anpassa sig och förstå hur de nya förslagen kommer att påverka, både på övergripande nivå och för enskilda bolag.
– Många i branschen tycker att de nya kraven är för lågt ställda. Med klimatdeklarationen har vi hittills sett att många aktörer i byggbranschen valt att arbeta med högre krav och förväntningar än de lagstadgade kraven. Det vill säga att de ligger steget före. Mycket tyder på att det blir så även nu, och att projekt kommer att ha lägre maxnivå för gränsvärden än vad de lagstadgade nivåerna är, berättar Therese Malm, produktägare på Eleco.
– Kanske kommer man även att efterfråga gränsvärden på livscykeln trots att det inte finns sådana lagkrav. Det skulle innebära helt nya sätt att tänka vid materialval då man får fler aspekter att ta hänsyn till. Det kan förstås kännas svårt som entreprenör men ur ett klimatperspektiv är det självklart nödvändigt och värdefullt att analysera livscykeln i stället för enbart byggskedet, fortsätter Julia.
Vad innebär detta för kalkylarbetet?
– Det kommer att innebära mer avancerade klimatberäkningar med mer data. Vi kommer fortsätta att successivt utveckla Bidcon i dialog med andra nyckelaktörer på marknaden. Vår ambition är att vi, i vår roll som mjukvaruutvecklare, ska skapa så goda förutsättningar som möjligt för branschen att kunna efterleva de nya kraven så smidigt som möjligt, avslutar Therese.
