Sverige lyfts fram som en av Europas mest attraktiva marknader när förutsättningarna för datacenter i 19 europeiska länder jämförs. Till 2035 kan datacenter stå för mer än 8 procent av Sveriges elanvändning, medan begränsningar i elnäten hotar vart femte planerat datacenterprojekt globalt. Elanvändningen i datacenter världen över väntas samtidigt fördubblas till 2030. Det visar en rapport från EY som analyserar energisystemets betydelse för AI-utveckling och datacenteretableringar.

I början av 2025 stod Frankfurt, London, Amsterdam, Paris och Dublin för över 60 procent av Europas datacenterkapacitet. Men brist på mark, hårt belastade elnät och anslutningsköer som i vissa fall är sju till tio år långa bromsar nu utbyggnaden. Nya investeringar söker sig i stället till marknader med tillgänglig nätkapacitet, mark och lägre driftskostnader.

Rapporten AI and energy: the two-way dependency från rådgivnings- och revisionsföretaget EY visar att europeiska tillväxtmarknader, utanför de etablerade centrumen, idag står för 25 procent av Europas datacenter, med en elmix där cirka 65 procent kommer från koldioxidsnåla källor.

Sverige placerar sig i toppskiktet för etablering av nya datacenter enligt rapporten, med den högsta andelen fossilfri el, konkurrenskraftiga elpriser och ett klimat som sänker kylkostnaderna. Till 2035 kan datacenter stå för mer än 8 procent av svensk elförbrukning, jämfört med cirka 13 procent i Danmark och 9 procent i Norge. Rapporten lyfter det långsiktiga partnerskapet om 1,2 miljarder euro för ett AI-specialiserat datacenterkomplex i Borlänge, liksom Sveriges ambition kring återvinning av spillvärme som styrkor.

– Tillgången på el har fått större betydelse när nya datacenter etableras. För vissa AI-datacenter är närheten till användarna mindre avgörande än tillgången på fossilfri el, nätkapacitet och möjlighet att skala upp. Här ser vi att Sverige har flera strukturella fördelar som gör oss väl positionerade för att attrahera investeringar och ta en ledande roll i Europas AI-ekonomi, säger Marcus Antonsson, medförfattare till rapporten och ansvarig för AI & Data på EY Sverige.

Nätbegränsningar kan försena en femtedel av planerade datacenter

Datacenter står i dag för cirka 1,5 procent av världens elanvändning, med en årlig tillväxt på 13 procent. Till 2030 kan förbrukningen fördubblas jämfört med 2025 till nära 1 000 TWh, i nivå med hela Japans elförbrukning. Trots ett stort behov kan omkring 20 procent av den globala datacenterkapacitet som planeras till 2030 försenas på grund av begränsningar i elnäten. Tillsammans skulle alla datacenter 2035 kunna vara världens fjärde största elkonsument efter USA, Kina och Indien.

Rapportens slutsats lyfter fram att den begränsande faktorn för AI-utvecklingen inte längre är teknisk mognad utan tillgången på el, nätkapacitet och förutsägbara tillståndsprocesser. Analysen pekar att datacenteraktörer behöver bättre insyn i nätkapacitet, anslutningstider och tillgång till ren el. Samtidigt som nätägare och beslutsfattare behöver tidigare och tydligare information om var de stora elbehoven uppstår.

– Det finns ett ömsesidigt beroende mellan AI-utvecklingen och energisektorn. Det växande elbehovet behöver mötas med investeringar i elproduktion och nät. Samtidigt kan AI hjälpa energibolagen att använda resurser mer effektivt, sänka kostnader och minska utsläpp, säger Simon Jansson Ek, expert på energisektorn och Associate Partner på EY i Sverige.

Rapporten visar att tidiga AI-implementeringar i energisektorn i vissa fall har resulterat i 10 till 25 procent lägre driftskostnader, 3 till 8 procent högre produktivitet och 5 till 8 procent bättre energieffektivitet, vilket direkt bidrar till lägre utsläpp. Effektivare chip, bättre kylsystem och återvinning av spillvärme kan samtidigt dämpa förbrukningskurvan.

– Sverige har goda förutsättningar att dra nytta av båda sidorna av utvecklingen, men det kräver att den digitala infrastrukturen och energisystemet planeras tillsammans. Elnäten behöver moderniseras och digitaliseras så att befintlig infrastruktur kan användas mer effektivt och där marknaden får bättre insyn i tillgänglig nätkapacitet, säger Simon Jansson Ek.