Kontantfrågan blir allt viktigare i den politiska debatten. Frågan har fått ökad aktualitet med digitaliseringen och den försämrade hotbilden. Idag hölls ett seminarium om kontanternas roll i krislägen i Riksdagen, på initiativ av Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson, riksdagsledamöterna Per Åsling (C) och Håkan Svenneling (V), med flera. Medverkade gjorde experter inom cyberkriminalitet och yttre hotbilder samt riksdagspolitiker som driver kontantfrågan.
Syftet med hearingen var att utifrån den förändrade hotbilden i landet få en bild av hur sårbart betalningssystemet är vid cyberattacker eller av yttre angrepp. Seminariet var välbesökt med deltagare från hela landet inklusive våra nordiska grannländer.
– Vi vet inte vad som händer om vi tar bort kontanter. Tekniken är så pass ny. Sverige har generellt ett högt säkerhetstänkande, men en kompetent person kan alltid hacka sig in. Det är därför dumt att förlita sig på system som tidigare visat sig inte fungerat. Avvecklingen av kontanter går definitivt för fort. Staten bör efterfråga mer krisanalys, säger IT-säkerhetsexpert Mattias Skarec.
– Naiviteten från flertalet politiker att lämna över betalningssystemet till marknaden har varit skrämmande. Det känns dock som att allt fler politiker inser att man nu kommit till vägs ände. De grundläggande funktionerna för ett betalningssystem är i grunden en politiks frågeställning. Vad gör vi till exempel om betalningssystemet slås ut av främmande makt? säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.
Politiker från höger till vänster var också ense om att det finns en naivitet i frågan som man nu måste ta tag i. Stora förhoppningar fästes vid Riksbankskommitténs kommande betänkande som beräknas komma före valet.
