Nyheter

Nya arbetssätt ger mer långlivade broar

Även vid byggandet av broar har projekteringen varit alltför inriktad på byggproduktionen och de initiala kostnaderna. Ett mer långsiktigt tänkande kräver ett strukturerat arbetssätt. Inom infrastrukturområdet behövs mer av både BIM, LCA och LCC.

Numera ställs krav på att broar och övriga strukturer inom våra trafiksystem ges en livslängd på 120 år. Detta innebär högre krav än hittills på projektering, men även på underhåll, mätning och uppföljning i form av livslängdsberäkning.

Byggnadsinformationsmodellering

Ett planerat och långsiktigt sätt att projektera och styra upp produktion har kommit längst inom verkstadsindustrin och processindustrin. Det är på god väg för husbyggnad och har kommit en bit vad gäller infrastruktur. Att använda en virtuell 3D-modell för det som ska byggas och tillämpa BIM har en rad fördelar:

  • Transparens för alla parter i projektet
  • Betydligt mindre risk för fel
  • Effektivare process
  • Lättare att bedöma materialåtgång, tid och kostnad
  • Bättre produkt med högre kvalitet
  • Kortare byggtid och lägre kostnad
  • Bättre lärande och förståelse för den färdiga produkten
  • Mer detaljerad och långsiktig dokumentation

Produkten kan i infrastruktursammanhang vara en bro, tunnel, järnväg, bilväg etc. Infrastrukturen utgör en mycket stor del av det uppbyggda värdet i samhället. Av utgifterna för infrastruktur disponeras ca 30 procent på drift och underhåll. Det är därför viktigt att redan från start projektera infrastrukturen för lång livslängd. Dessutom ska infrastrukturen dimensioneras rätt. Många broar utgör flaskhalsar i trafiken, medan kanske lika många är överdimensionerade.

Det finns behov av nya beräkningsverktyg för att beräkna både hållfasthet och sannolikhet för extraordinära händelser. Standarder för att göra miljöinriktade livscykelanalyser – LCA – finns sedan länge, men däremot kan man behöva vässa metoderna för att beräkna livscykelkostnaderna – LCC – och då för det 120-åriga perspektivet.

Även befintliga broar

Många broar byggdes för 40–60 år sedan och har därefter råkat ut för skador och ålderssymtom, exempelvis frost och is som sprängt undermålig betong, krympsprickor, läckande tätskikt, korrosion på stålelement, armeringskorrosion etc. Samtidigt kan kraven på de gamla broarna öka, för högre trafikintensitet, ökade laster och höjd fordonshastighet.

I sammanhanget behövs nya metoder för att mäta och övervaka konditionen på broarna. Det kan handla både om miljöparametrar (som salthalt) och mekaniska påkänningar (med trådtöjningsgivare). Vi behöver bättre metoder exempelvis för att upptäcka armeringskorrosion och beräkna återstående livslängder.

Ny teknik kan hjälpa till att förlänga livet på gamla broar. Hit hör förstärknings- och reparationsmetoder, bland annat brodäck i glasfiberarmerad polymer och alternativa beläggningsmaterial, exempelvis Matacryl och Bauxit. Åtminstone gång- och cykelbroar kan byggas i kompositmaterial och i kolfiber.

Även processen att upphandla broar kan behöva förnyas. Funktionsupphandlingar öppnar för att utföraren utvecklar nya lösningar, som kan vara aktuella både för ett reparera gamla broar och bygga nya. Om beställaren lägger upp det hela enligt BIM kan upphandlingen göras med en 3D-modell i förfrågningsunderlaget i stället för 2D-ritningar. Detta ger bättre kvalitet och öppnar samtidigt för att nya lösningar kommer fram under resans gång.