Urbaniseringen ställer nya krav på stadsutvecklingen. Hur förbättrar vi förutsättningarna för en hållbar och trygg stad och tacklar det tekniska paradigmskifte vi befinner oss i?
”Det är mycket nu” skulle man kunna säga och därmed syfta på tekniska innovationer, miljöhot, digitalisering och fortsatt urbanisering. Utvecklingen går i rasande fart och det gäller att stå rustad för de utmaningar vi ställs inför. Hur utvecklas Sverige, vart är vi på väg? Hur ser framtiden ut, kan vi förutse det och förbereda oss och kommande generationer på ett klokt och adekvat sätt?
Det är några av de frågor som ställdes på konferensen Framtidssäkra samhället, mobiliteten och staden på Näringslivets hus den 14 maj i Stockholm. Fokus på ämnena känns högst relevant och utbudet av talare denna dag var också stort. Det är en stor medvetenhet kring att det vi bygger idag ska finnas i 100 år vilket ställer höga krav på grundidé och genomförande. Sverige har historiskt sett legat i framkant inom frågor som bland annat rör ekonomisk utveckling men har tappat sin framträdande position menar Fredrik Bergström, som är WSP Advisory.
Städernas kamp
Matthias Frithiof, chef för samhällsutveckling WSP, pratade om regional utveckling och om städernas kamp. Att städerna växer vet vi, men hur växer dem och vad är det som driver den ekonomiska utvecklingen?
– Vi ser en hög koncentration kring storstadsregionerna, det är också i de tre stora städerna som över hälften av Sveriges befolkning och sysselsättning finns. Befolkningen ökar mest på den tätortsnära landsbygden kring de större städerna, förklarar han.
Anledningen till att staden växer är att det är där det händer- i städerna finns arbete och arbetskraft, utbildning, service, mötesplatser, kultur- och nöjen samt kunder. Bostäder däremot är det brist på vilket Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv lyfte under sitt framträdande. Den växande staden medför positiva och negativa konsekvenser varav trängsel, höga bostadspriser säkerhet och trygghet, hälsa och miljö kan räknas till friktioner att tampas med. Handel, innovation, möten och nya idéer räknas till stadens positiva funktioner.
– Vi måste utnyttja städernas egenkraft och driva på den positiva utvecklingen. Staden behöver behålla och anta en nya samtida roller, menar Göran Hallin, strategisk rådgivare på Kontigo.
På hans slide står att läsa att staden har varit ett centrum för innovationer, men att den i framtiden, och redan idag, inte längre behövs på samma sätt för dessa möten. Så hur ska staden fortsättningsvis vara ett centrum för innovationer.
– Jag kommer att argumentera för att framtiden ligger i stadens egna händer, avslutar Göran Hallin.
Bostadsbarriärer
Historiskt sett flyttar färre unga än tidigare och allt fler 20-27-åringar bor till störst del ofrivilligt kvar hemma. Den fördröjda etableringsprocessen får konsekvenser eftersom det bland annat försenar arbetstillträdet på arbetsmarknaden. Det kan vara svårt att flytta hemifrån, till studieorten och sedan till arbetsorten.
– Bostadsbristen resulterar i att vissa inte kan läsa de ämnen man vill läsa för att det inte finns bostäder på studieorten. Man kan tvingas tacka nej till jobb för att det inte finns någon bostad vilket givetvis inte alls är bra, säger Jonas Frycklund.
Inlåsningseffekterna får konsekvenser som försenar hela livsprocessen för unga människor. Fler unga har heller ingen ekonomisk möjlighet att efterfråga de bostäder som finns tillgängliga på arbetsmarknaden.
– Om inte högutbildade har råd att eller möjlighet att flytta slår det på tillväxten.
Momsen, flyttskatten och höga byggkrav krånglar till det, här skulle man behöva tänka nytt avslutar Jonas Frycklund.
Panelen diskuterar
I den avslutande paneldebatten deltog bland andra ovan nämnda talare samt Kent Person, samhällspolitisk Chef på Heimstaden och Maria Brogren, chef för hållbarhet och innovation WSP Sverige. Här lyfte man tankar kring ett ökat samarbete mellan näringsliv och kommuner där man förutspådde att mer pragmatiska kommuner kommer att lyckas. En rensning ibland regelverken efterfrågades, men det fanns inget svar på vem som ska sköta det jobbet.
De regelverk som finns idag sätter käppar i hjulet för att bygga billigare menade Kent Person som också ville förbättra balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden. Nyanlända och unga behöver större tillgång till det befintliga beståndet eftersom nyproduktion ofta är alltför dyr för målgrupperna. De flesta var eniga om att bostadsmarknaden inte funkar och att fler innovationer behövs för ett växande Sverige.
Bilden:
Matthias Frithiof, chef för samhällsutveckling WSP, pratade om regional utveckling och om städernas kamp. Bild: WSP
