Bristande kunskapsförankring i beslut om transportinfrastruktur och bristande kostnadskontroll kring stora projekt kom att dominera diskussionen när SNS höll sitt avslutande event för projektet Hållbart samhällsbyggande.
Det digitala avslutningseventet för SNS-projektet hade samlat ett hundratal anmälda från näringsliv, akademi, organisationer, myndigheter och politik.
Det formade sig till samtal om lärdomar från projektet och framtidsspaningar med professor Maria Bratt Börjesson, författare till två rapporter om transportsektorn, referensgruppens ordförande och vd för Jernhusen Kerstin Gillsbro, samt riksdagsledamöterna Maria Stockhaus (M) och Jens Holm (V). Samtalsledare var SNS forskningsledare Thérèse Lind.
Trots att projektet spänt över mycket breda samhällsfrågor blev det nästan uteslutande fokus på problem kring investeringar i infrastrukturen och Thérèse Lind sammanfattade diskussionen:
– Det förväntas större transparens kring de prioriteringar som Trafikverket gör, större flexibilitet och bättre kunskapsunderlag i besluten.
Ett treårigt projekt
Hållbar samhällsbyggnad är ett projekt som pågått i tre år, 2019 – 2021, och som byggt på konstaterandet att urbaniseringstakten i Sverige är fortsatt hög och att vi står inför stora demografiska förändringar, vilket tillsammans med den snabba tekniska utvecklingen ställer krav på en god samhällsplanering.
Projektet har utgått från fyra huvudpunkter:
Befolkningen ökar och koncentreras till storstadsregionerna.
Teknisk utveckling ställer nya krav.
Samordning mellan stat, kommun och region.
Finansiering och investeringar i human- och realkapital.
Projektet har genomfört 18 seminarier i vitt skilda ämnen och resulterat i tolv rapporter – SNS-analyser – kring bland annat konkurrens och prisbildning på den svenska bostadsmarknaden, luftkvalitet och barns hälsa, ekonomiska konsekvenser av investeringar i digital infrastruktur, den svenska elmarknaden, transportsektorn och klimatpolitiken, allmännyttan och jämlikheten, hur järnvägen kan användas på ett bättre sätt, hyresmarknad i kris, städer och stora datamängder och transportinfrastrukturen. 14 självständiga forskare har deltagit i rapportskrivandet.
Krävs mod att investera
Kerstin Gillsbro, referensgruppens ordförande, vittnade om stort engagemang, bred representation, många deltagare, mycken kunskap och erfarenheter från olika delar av samhället i gruppen.
– En väl fungerande infrastruktur är förutsättningen för att ett land utvecklas och fungerar. Det krävs mod att investera och det är viktigt att det finns kunskap bakom alla beslut, sa hon.
Professor Maria Bratt Börjesson, som bidragit med två av de tolv rapporterna, tryckte också på behovet av kunskap:
– Transportsektorn förbrukar ofantligt stora summor pengar, både offentliga och privata, och dessutom är besluten otroligt långsiktiga och berör människor under lång tid. Det är viktigt att ha tänkt igenom vad man gör Alla är med och betalar även om nyttan av projekt ofta hamnar väldigt lokalt. Men alla gynnas i längden om pengarna läggs på rätt ställen.
– Kunskapsunderlaget behöver användas bättre än som sker idag. Det är svårt för utomstående att förstå varför vissa projekt väljs bort. Det finns lönsamma investeringar som inte är med i planen och det finns olönsamma som tas med.
Fyrstegsprincipen glöms bort
Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson i sitt parti, var tydlig med att det krävs bättre kunskapsunderlag och bättre kostnadsberäkningar i projekt med adress till Trafikverket.
– Investeringsplanen för infrastrukturen omfattar 900 miljarder kronor och det känns som om mycket är en önskelista sammansatt av glädjekalkyler. Det duger inte. Fyrstegsprincipen är inte särskilt dominerande för hur man tar fram den nationella planen. Vi är på väg åt fel håll, här krävs ett omtag, sa hon och antydde att man alltför lättvindigt hamnar på steg 4. (Trafikverkets fyrstegsprincip handlar om att 1 Tänka om, 2 Optimera, 3 Bygga om och 4 Bygga nytt.
Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott, betonade vikten av att ha mod att investera, men att göra det på rätt sätt:
– Många investeringar stämmer inte med de politiska mål vi satt upp. Lagt kort ligger. Gamla projekt ligger kvar oavsett fyrstegsprincipen. Bygga nytt är det sista man ska göra. Men Trafikverket ångar på som vanligt.
Maria Bratt Börjesson kände sig manad att något försvara Trafikverket, som inte var med i diskussionen:
– Stora kostnadsökningar som sker i olika projekt inträffar ofta mellan det att man tar de politiska besluten och att man börjar handla upp entreprenader.
En slutsats i diskussionen var att man är för dåliga på att ta vara på olika forskningsresultat.
– Använd oss, uppmanade professorn Maria Bratt Börjesson.
Kunskapsbyggande
SNS beskriver sig som en oberoende ideell förening, en brobyggare som sammanför företrädare för näringsliv, förvaltning, akademi och politik, som forskar och utbildar i centrala samhällsfrågor. Föreningen har närmare 300 medlemmar bland företag, myndigheter och organisationer. Visionen handlar bland annat om ett gemensamt kunskapsbyggande för ett bättre samhälle.
