– Det går att se lokala skillnader sedan förra kartläggningen på platser där man utfört bullerskyddsåtgärder som exempelvis bullerskärmar. Vi kan även se en minskning där ny bebyggelse i sig innebär att bullret avskärmas, säger Viggo Norrby, miljöutredare vid Miljöförvaltningen i Stockholms stad.

Förändringar kan ses där trafikflödet har ökat eller minskat sedan förra kartläggningen. Det krävs dock relativt stora förändringar i trafiken för att det ska bli märkbart i bullerkartan. En tumregel är att en fördubbling eller halvering av trafiksiffrorna innebär en förändring med 3 decibel. Lägre hastigheter, minskad användning av dubbdäck och fler elbilar leder också till minskat buller.

– Kartan är ett viktigt underlag i planeringen av nya områden i staden så att människor inte ska störas av buller. Kartan är också viktig för uppföljning av buller och som underlag för åtgärder mot buller, säger Viggo Norrby.

Den nya bullerkartan har utvecklats med syfte att göra den mer lättillgänglig och användbar. Den finns som 2D-karta och 3D där det även går att utläsa fasadnivåer. Till skillnad från tidigare bullerkartor kommer den här vara möjlig att uppdatera löpande för större förändringar i staden, t.ex. vad gäller trafikflöden eller nya bullerskyddsåtgärder.

Enligt EU:s Bullerdirektiv ska alla städer med fler än 100 000 invånare genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier vart femte år. Kartläggningen och bullerkartan har tagits fram av Tyréns på uppdrag av Stockholms stad.