Text: Lars-Olof Tandberg

Bygget av Nya tunnelbanan fördyras av utökade restriktioner för hantering av svavelhaltigt berg som gör att stora mängder bergmassor från tunnelbygget måste köras bort i stället för att krossas och användas och användas lokalt. Hittills har transporterna kostat cirka 600 miljoner kronor. Nu visar ett test som drivs av Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana att krossade bergmassor inte utgör någon risk för negativ miljöpåverkan.

Förvaltningen för utbyggd tunnelbana konstaterar att berg från tunnelbyggen hanterats cirkulärt i mer än hundra år i Stockholmsregionen utan att någon negativ miljöpåverkan konstaterats. Men sedan några år har nya restriktioner för svavelhalter i berget börjat tillämpas av olika aktörer och tillsynsmyndigheter i länet.

– Det sker utan ny evidens, utan ny kunskap om negativ miljöpåverkan och utan nya riktlinjer från myndigheter. Vi måste köra bort stora mängder bergmassor, med tio gånger högre koldioxidutsläpp och kraftigt ökade kostnader som följd, 600 miljoner kronor hittills, säger förvaltningschef Niklas Bergman.

För att kunna ta fram nya, rimliga riktlinjer för svavelhalter i berg behövs mer forskning. Därför driver Region Stockholm ett storskaligt test med berg från tunnelbaneutbyggnaden.

I en testrapport konstateras att den övervägande delen av bergmassan i södra Stockholm har svavelhalter över 0,1 procent, vilket är gränsen i gruvindustrins förordning. Om man använder den förordningen på entreprenadberg i Stockholm innebär det att extra provtagning behövs, att berget klassas som avfall och kräver en särskild hantering som både är mycket dyr och orsakar stora koldioxidutsläpp.

Berg från tunnelbygget

Testet använder berg från förvaltning för utbyggd tunnelbanas tunnlar i Högdalen och vid Gullmarsplan. Berget är krossat till fraktioner som används i bygg- och anläggningsbranschen, 0–150 millimeter. De undersökta massorna har olika stort svavelinnehåll från 0,2 till 1,5 procent.

I drygt två år har berget utsatts för både naturliga och påskyndande processer för att testa om det blir någon försurning eller om det sker urlakning av ämnen ur berget.

Under den tid som testet pågått visar det inte på någon risk för försurning eller urlakning vid normal hantering av berget.

I delrapporten konstateras att utifrån den kunskap som finns om svavelinnehållet i berget i södra Stockholm och att berget har använts i Stockholm utan restriktioner i mer än hundra år, borde en omfattande miljöpåverkan kunnat påvisas om materialet hade negativa effekter på miljö och på människors hälsa – men så är inte fallet.

Vetenskapliga belägg

Testrapporten framhåller att det finns en kunskapslucka mellan laboratorietesters resultat om den potentiella försurnings- och urlakningspotentialen och den faktiska försurningen och urlakningen från användningen av entreprenadberg. Att undersöka detta är viktigt för att kunna hantera bergmassor på ett så cirkulärt och hållbart sätt som möjligt utan negativ miljöpåverkan.

– Nu kan vi vetenskapligt belägga det vi trodde, att det går utmärkt att använda tunnelberg cirkulärt på samma sätt som vi har gjort i Stockholm i mer än 100 år, konstaterar Niklas Bergman.

Nu kommer testet att fortsätta i ytterligare två år, för att se om resultaten står sig. De fortsatta studierna förväntas ge ytterligare insikter som kan bidra till att optimera hanteringen av entreprenadberg.

Bild: – Nu kan vi vetenskapligt belägga att det går utmärkt att använda tunnelberg cirkulärt på samma sätt som vi har gjort i Stockholm i mer än 100 år, konstaterar Niklas Bergman, förvaltningschef för nya tunnelbanan

Foto: Region Stockholm