– Jag tänker på när jag började jobba på byggen för 25 år sedan. Det var ju ingen samverkan alls, herregud jag vet inte vad det var. En äldre platschef kunde bete sig på ett sätt som aldrig skulle accepterats idag. Det hade blivit respass på en gång. Så det har ju hänt någonting positivt i branschen, slår Lars Bergström, projektchef på Peab, fast.
Lars Bergström är Peabs ansvarige för Trafikverkets projekt Jakobshyttan-Degerön – ett infrastrukturprojekt med en entreprenadbudget på knappt en halv miljard, omfattande 13 km dubbelspår i ett mycket naturkänsligt område. Projektet tilldelades branschens kvalitetsutmärkelse ”PQi – Utmärkt Projektkvalitet” 2024.
Det är inte vare sig teknik, digitalisering eller hård styrning som står i fokus när ledningen för projektet Jakobshyttan-Degerön ska förklara projektets framgång. Det är i stället projektkulturen, med öppen dialog och ömsesidig respekt, samt kompetens och samlokalisering som lyfts fram som avgörande.
Bättre samarbetsklimat i projekten idag
Lars Bergström är inte ensam om att notera en positiv utveckling av samarbetsklimatet i byggbranschen.
– Jag tycker vi kan konstatera en kulturförflyttning i branschen. Tidigare, när riktig samverkan var relativt nytt, var det nog viktigt att formalisera den på olika sätt. Nu tycker jag att branschen mer och mer ser den verkliga nyttan med samverkan och då blir det ett självklart sätt att arbeta. Det spelar ingen roll om vi skriver in i ett kontrakt att vi ska samverka om inte parterna har viljan. Allt handlar ju om viljan, menar Linda Lingdell som är ansvarig projektchef på Trafikverket.
– På Peab jobbar vi aktivt med att skapa en stark projektkultur där våra medarbetare trivs, utvecklas och har roligt på jobbet. Jag är stolt över att det här projektet har vunnit denna kvalitetsutmärkelse, vilket är ett bevis på vårt engagemang och goda samarbete med Trafikverket som beställare, säger Ioannis Strantzalis, produktchef på Peab.
Att bygga en framgångsrik projektkultur
Forskning visar att det finns en tydlig koppling mellan en sund projektkultur och ett projekts framgång. Mätresultaten från PQi-mätningarna visar att människorna i det här projektet har mått bra och trivts tillsammans. Allt tyder på att man lyckats skapa en stark projektkultur. Men vad är egentligen projektkultur och hur byggde man den i det här projektet?
Nicklas Rask som är projektledare för Trafikverket berättar:
– Projektkultur för mig är väldigt genuint, det är ”något man är”. Att starta ett stort projekt innebär att bygga upp ett nytt lag där alla involveras, både beställare och entreprenörer. Vi strävar efter att visa ödmjukhet och bygga tillit. Tillsammans har vi att ta hänsyn till många olika förutsättningar som inkluderar hänsyn till ortsbefolkning, djur och natur. Att alla, inklusive hela projektledningen, sitter samlokaliserade, fikar och jobbar tillsammans har av många i projektet lyfts som en av de mest positiva faktorerna. Det gör också att många frågor kan hanteras snabbt och informellt. Då undviker man surdegar.
Värdeord får inte bli floskler
Att bygga en framgångsrik projektkultur är inget självspelande piano. Det kräver att man skapar samsyn, struktur och tydliga spelregler. Och allt startar hos ledningen. Sättet som ledarna i den högsta projektledningen behandlar varandra sprider sig längre ut i organisationen. Värdeord och gemensamma mål riskerar lätt att reduceras till floskler om man inte jobbar väldigt hårt för att leva upp dem. Nicklas exemplifierar.
– Det är vanligt att man har ”högt i tak” som värdeord i en samverkansdeklaration. Men det kändes för abstrakt för oss. Vi bestämde oss i stället för ”Våga fråga”. Vi ville vara väldigt tydliga med att vår dörr alltid är öppen och att man alltid är välkommen att titta in och våga diskutera, både det som är bra och det som är dåligt. Vi som ledare måste alltid föregå med gott exempel gällande ärlighet och respekt, menar Nicklas.
Att förebygga splittrande diskussion om pengar
Diskussioner om ersättningar och ekonomi riskerar lätt att skapa en dålig stämning som sprider sig i projektorganisationen. Här hade projektet en tydlig strategi.
– Vi var redan från början tydliga med vart ekonomiska diskussioner skulle föras. Byggledare kan reda ut frågor, fakta och tekniska lösningar men pratar inte pengar. Det ekonomiska löses alltid mellan entreprenörens och Trafikverkets projektledning. Och det är just i projektet de löses bäst. Inte en enda tvistefråga har behövts eskaleras uppåt till ombudsnivå, berättar Nicklas och fortsätter.
– Självklart har vi ibland varit oense gällande frågor om både ekonomi och lösningar. Om vi är oense i diskussionen är det viktigt att kunna lägga det åt sidan för att sedan kunna gå ut i det gemensamma fikarummet och prata om annat. Ett aktivt val gjordes också i början av 2024 att helt parkera alla diskussioner kring ÄTA som vi var oense om och fokusera på projektets framdrift. Först efter slutbesiktningen togs diskussionerna upp igen och överenskommelser kunde göras under mindre pressade förhållanden.
Mätning av projektkvaliteten fångade upp förbättringsområden
Man lyfter även fram hur den löpande kvalitetsmätningen med PQi har bidragit till projektets framgång.
– Det har varit ett jättebra verktyg för att fånga upp områden som behöver förbättras. Ett konkret exempel är när vi fick låga betyg för projektportalen. Då bokade vi upp möte med Trafikverkets datasamordnare och fick instruktioner och utbildning. Det fick till följd att resultatet på den punkten lyfte typ tjugo enheter i nästa mätning. Det hade jag ju aldrig fångat upp om vi inte gjort mätningen, säger Lars Bergström.
Även Trafikverket ser stort värde i mätningarna.
– Vi använder PQi i alla projekt, förutom de allra minsta, i programmet Dubbelspår Hallsberg-Degerön, där Jakobshyttan-Degerön ingår. Jag tycker det är toppen. Som projektledare kan man inte fånga upp allt själv. Att mäta projektet löpande hjälper till att se hur man ligger till och var man behöver göra insatser. Men lika viktigt är att få bekräftat det som fungerar bra och som man behöver fortsätta med, anser Linda Lingdell.
Projektets framgångsfaktorer
Kvalificeringen till kvalitetsutmärkelsen baseras på extraordinärt höga mätresultat med PQi.
Priset delades ut till projektet också med följande motivering:
”Ett medvetet byggande, inte bara av väg och järnväg, utan framför allt av en sund projektkultur, var vägvinnande för detta projekt. Samlokalisering och en ständigt närvarande projektledning lade grunden för ett sammansvetsat team med gemensamt fokus på projektets bästa. Med en ledning som behandlade varandra ödmjukt och respektfullt skapades ett gott exempel på samarbete som fortplantade sig i hela projektorganisationen. Öppenhet samt korta och informella kontaktvägar gjorde att frågor snabbt kunde klaras upp och risken för surdegar och eskalering minimerades. Ett projekt som är ett uppmuntrande tecken på att samarbetsklimatet i byggbranschen verkar mogna och utvecklas till det bättre.”