Nyheter

82 % av svenskarna oroar sig för Europas beroende av amerikansk teknik

En ny undersökning från Proton visar att den geopolitiska oron får fler svenskar att välja europeiska digitala alternativ. Europas beroende av amerikansk teknik oroar svenskarna allt mer. Det visar en ny undersökning från Proton, där 82 %[1] av de tillfrågade säger att Europa har blivit för beroende av amerikanska teknikföretag och att de oroliga över detta beroende. Hälften, 50 %, är mer oroliga i dag än för ett år sedan.

Undersökningen pekar också på en tydlig övergång till europeiska alternativ. Bland dem som har följt den senaste utvecklingen mellan USA och Europa säger 65 % att spänningarna gör dem mer benägna att söka sig till europeiska digitala tjänster. De viktigaste orsakerna är viljan att få data skyddade enligt europeisk lagstiftning och att stödja europeiska ekonomier och arbetstillfällen.

Amerikansk teknik dominerar fortfarande, men förtroendet vacklar

Även om amerikanska tjänster fortfarande spelar en stor roll i svenskarnas vardag är förtroendet hårt pressat. En stor majoritet av de tillfrågade har under de senaste 30 dagarna använt tjänster som Gmail (70 %), Outlook/Hotmail (48 %), WhatsApp (46 %) och Google Drive (33 %).

Ändå finns det en tydlig motsättning mellan svenskarnas digitala vanor och vad de efterfrågar. Nästan alla betonar säkerhet mot hackning och bedrägerier, dataskydd och användarvänlighet som avgörande när de väljer digitala tjänster. De amerikanska plattformarna dominerar fortfarande i vardagen, men allt fler har börjat ifrågasätta vad beroendet innebär för integritet, kontroll och säkerhet.

Det är framför allt sociala medier som oroar. 47 % svarar att de är särskilt uppmärksamma på riskerna med dem. Därefter följer e-post (44 %), molnlagring (35 %), webbläsare (31 %) och meddelandetjänster (24 %).

82 % av svenskarna anser att Europa i hög eller viss utsträckning är för beroende av amerikansk teknik. Och oron finns inte bara i Sverige, i Storbritannien svarar 74 % att de är bekymrade över beroendet, medan siffran i Tyskland är 90 %.

För många är detta inte längre en abstrakt fråga. I Sverige säger 50 % att de i dag är mer oroliga än för ett år sedan när det gäller att använda digitala tjänster baserade i USA. För både Tyskland och Storbritannien är siffran 42 %. 

Fler söker sig till europeiska alternativ

Intresset för europeiska alternativ växer. Bland dem som i högre grad vill välja europeiska tjänster betonar 49 % att data måste skyddas enligt europeiska regler. 47 % nämner starkare dataskydd och lika många pekar på en önskan att stödja den europeiska ekonomin och sysselsättningen.

Utvecklingen handlar alltså om mer än bara dataskydd. För många handlar det också om var man placerar sitt förtroende – och vilka företag och samhällen man vill stärka genom sina digitala val.

– Undersökningen pekar på en tydlig förändring. Den geopolitiska utvecklingen får fler européer att se digital självständighet och dataskydd som två sidor av samma mynt. Allt fler européer har blivit mer tveksamma till att lämna ut sina data till amerikanska leverantörer, vars ramvillkor och intressen inte nödvändigtvis stämmer överens med europeiska krav på integritet och reglering. Det understryker behovet av starka europeiska alternativ, säger Raphaël Auphan, COO på Proton.

Även om intresset ökar finns det fortfarande hinder. 41 % av de tillfrågade pekar på vanor och rutiner kring de tjänster de redan använder. 35 % säger att de saknar kunskap om alternativen och 26 % är osäkra på om alternativen fungerar tillsammans med deras övriga system och tjänster.

Ändå finns det tecken på förändring. 38 % av de tillfrågade säger att de planerar att byta ut minst en amerikansk tjänst mot en europeisk. I Storbritannien är antalet 42 % och i Tyskland är det 30 %.

Undersökningen pekar också på en förväntan på att företagen ska gå i bräschen. 60 % anser att europeiska företag bör visa vägen genom att själva använda lokala digitala tjänster, och 59 % anser att europeiska små och medelstora företag i högre grad bör prioritera europeiska teknikplattformar.

Trenden märks redan på marknaden. Proton har upplevt en markant ökning av antalet nya användare i Europa, däribland nästan 80 % fler registreringar för Proton Mail och Proton Drive i Norden. Enligt företaget hänger tillväxten bland annat samman med att fler aktivt letar efter alternativ till ekosystemen från Google, Apple och Microsoft.

I Danmark har Proton registrerat en tillväxt i nya registreringar på över 100 % under en period präglad av ökade spänningar kring Grönland. Enligt Proton är detta en del av en bredare nordisk utveckling, där digital suveränitet och oberoende av amerikansk teknik blir allt viktigare.

Metod
Undersökningen genomfördes av Proton i mars 2026 bland ett representativt urval av befolkningen i Sverige, Tyskland och Storbritannien med 1 000 vuxna respondenter i varje land. Urvalen är balanserade efter bland annat ålder, kön, geografi och inkomst. Svaren har samlats in anonymt och analyserats som en helhet. Undersökningen kartlägger attityder till digitala tjänster, inklusive syn på dataskydd, förtroende och beroende av utländska teknikföretag. Procentsatserna blir inte nödvändigtvis totalt 100 på grund av avrundningar och frågor med flera svarsalternativ.
Om Proton
Proton grundades 2014 i Schweiz av forskare som möttes vid CERN. Protons vision är att bygga ett internet där integritet är standard – med stöd av ett ekosystem av tjänster som är tillgängliga för alla, var som helst och när som helst. Protons första tjänst, Proton Mail, är nu världens största krypterade e-posttjänst. Kompletterande produkter som Proton VPN, Proton Calendar, Proton Drive och Proton Pass använder samma avancerade kryptering för att ge användarna full kontroll över hur och med vem deras data delas. Alla Protons produkter är open source och utvecklas av ett team på över 500 personer, med stöd av en aktiv gemenskap i fler än 180 länder. Proton Foundation, en ideell organisation med säte i Genève, Schweiz, är huvudägare i Proton. I dag gör Proton integritet tillgänglig för alla och skyddar över 100 miljoner konton, inklusive konton som tillhör journalister, några av världens största organisationer och vanliga människor över hela världen.
[1] Kombinationen av svaren ”extremt orolig” (11 %), ”mycket orolig ” (19 %), ”något orolig ” (32 %) och ”lite orolig” (20 %).