Text: Lars-Olof Tandberg
När Stockholm Digital Sandbox invigdes i fredags innebar det första steget mot framtidens hållbara och smarta Stockholm. Det är en testmiljö där forskare, stad och näringsliv ska samverka för ta reda på hur AI kan användas för att skapa smartare, tryggare och mer hållbara städer. Digital Sandbox handlar till stor del om att dela data och information mellan digitala utvecklingsprojekt.
Stockholm Digital Sandbox är en arena där framtidens digitala lösningar kan testas, utvärderas och utvecklas i verkliga stadsmiljöer. Det är en test- och innovationsmiljö för AI och digital teknik med fokus på samhällsnytta. Här skapas möjligheter för forskare, offentlig sektor och näringsliv att tillsammans utveckla och validera lösningar för framtidens stad.
– Med invigningen av Stockholm Digital Sandbox tar vi första steget mot framtidens hållbara och smarta Stockholm. Stockholm är en av Europas ledande innovationsstäder. Det beror på att vi byggt en kultur där akademi, näringsliv och offentliga sektor på riktigt arbetar tillsammans, sa Karin Wanngård, finansborgarråd i Stockholm.
Hon konstaterade att digitalisering och AI kan hjälpa till att skapa kortare restider, tryggare stadsmiljöer, smartare energianvändning och bättre digital service. Ett exempel på den digitala utvecklingen i Stockholm är innovationszonen på Hornsgatan.
– Det är en testbädd där staden med forskare och företag utvecklar nya lösningar för trafik, luftkvalitet och smart infrastruktur direkt i stadsmiljö. Den typen av innovationsarbete ska vi nu bygga vidare på i nära samarbete mellan KTH, Digital Future, näringsliv och Stockholms stad, för att utveckla framtidens hållbara stad, sa Karin Wanngård.
Anders Broberg, samordnare för smart stad på Stockholms stad, berättade om projektet med mätningar längs Hornsgatan. Stockholms stad har valt att lägga sin testbädd i vid Hornsgatan, som har stora utmaningar vad gäller utsläpp, buller, trafikmängd med mera.
– Om vi lyckas där kan vi flytta systemen till vilken annan gata som helst, påpekade Anders Broberg.
Från Mariatorget till Västerbron har alla trafiksignaler kopplats upp med fiber, datakommunikation och el. Vid signalerna har kameror satts upp som läser av nummerplåtar. Systemet kan sedan avgöra vilken typ av fordon som passerar, hur fort de kör och vilka filer de använder med mera.
– Vi har även satt upp dubbdäcksmätare, som från i höst kan lyssna efter ljudet av dubbdäck. I dag är människor som lyssnar och räknar, och om det blir för mycket dubbdäck måste en partikelbindningsinsats göras. Det kostar 150 000 per gång, så om vi kan automatisera mätningen får vi bättre underlag för när en insats behövs, och då spara pengar, förklarade Anders Broberg.
Mätningarna kan även användas för att se hur de särskilda reglerna på Hornsgatan efterlevs.
– Vi vill gå från tyckande till vetande. Till exempel hur många bryter mot reglerna för miljözon 2. Då kan vi se trender och om något måste göras, i stället för att gissa.
Samarbetet inom Stockholm Digital Sandbox passar bra för att byta data och information.
– Den data vi samlar in kan till exempel användas av andra som mäter luftkvalitet, eller de som tittar på mängden tunga fordon för att avgöra tryck på gator och broar, sa Anders Broberg.
Stockholm Digital Sandbox har initierats av Digital Futures, som är ett forskningscenter etablerat av KTH, Stockholms universitet och RISE. Övriga partners i Digital Futures är Stockholms stad, Region Stockholm, AstraZeneca, Ericsson, Hitachi, Saab, Skanska, Traton och Xylem.
Bild: Rekordmånga bandklippare när Stockholm Digital Sandbox invigdes.
Bild: Lars-Olof Tandberg
