I Sverige finns det cirka 2000 kända grundvattenkällor, det vill säga naturliga utflöden av grundvatten. Många av dessa har skadats eller riskerar att skadas genom exempelvis kalhygge, körskador av tunga maskiner och äldre utdikningar. Det går att läsa i rapporten ”Sötvatten 2017” från Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
– Oväntat många av skadorna verkar ha uppstått under de senaste fem till tio åren, enligt rapporten, säger Mikael Krysell.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har i flera år gett ut rapporten ”Sötvatten – om miljötillståndet i Sveriges sjöar, vattendrag och grundvatten”. 2017 års upplaga av rapporten blir den sista tryckta versionen, nästa år samlas i stället resultaten från miljöövervakningen av alla typer av vatten i en digital plattform.
– Skälet till att vi nu samlar resultaten på ett ställe är att vi vill trycka på det faktum att olika vattenförekomster påverkar varandra och påverkas av varandra, det vi ibland kallar ”från källa till hav” i synen på vår akvatiska miljö, säger Mikael Krysell, chef för enheten för miljöövervakning på HaV.
Årets Sötvatten-rapport tar bland upp frågan om hur miljöövervakningen av grundvatten kan öka och den sätter grundvattenkällorna i fokus.
– Grundvattenkällor finns i många olika miljöer men förbises ofta när vi pratar om våra vattensystem eftersom de är svåra att upptäcka. Ibland rör det sig mycket små eller helt underjordiska källor som är svåra att upptäcka. Samtidigt är de väldigt speciella och värdefulla natur- och livsmiljöer, ibland har de också ett kulturhistoriskt värde, säger Mikael Krysell.
Miljömålsrådet har gett Sveriges geologiska undersökning, SGU, i uppdrag att samordna arbetet med åtgärden ”Bevarande och skydd av källmiljöer”. Arbetet genomförs under 2016–2018 tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen samt dessutom ArtDatabanken vid SLU.
Fryser inte på vintern
Källor kännetecknas av ett kontinuerligt flöde av grundvatten under hela året. Vattnet har en stabil temperatur på cirka 6-8 ⁰C och källan fryser oftast inte under vintern. Källan kan ha ett utflöde eller strömma ut på flera ställen och även flöde och storlek på källan kan variera.
Källor finns i exempelvis skogs-, jordbruks- och våtmarker och här lever speciella växter och djur. Artsammansättningen varierar beroende på vattnets mineralhalt och om platsen ligger i skugga eller inte
Under 2016 inventerades svenska grundvattenkällor på uppdrag av Naturvårdsverket för att ser hur situationen är för källor som utgör naturtyp enligt art- och habitatdirektivets definition. Av 74 källor var nästan hälften, 31 stycken, så påverkade att de inte längre kunde anses vara den naturtypen. Vid en kompletterande studie av cirka 1 000 kända källor så gjordes fältbesök vid 82 källor och 55 procent av dessa hade spår av bland annat körskador, diken, stensättning, cement eller trä kring själva källan, står det i rapporten.
– Många myndigheter är i dag inblandade i skydd och bevarande av källor, resultaten från inventeringarna visar hur viktigt det är med samordning, säger Mikael Krysell.
I rapporten berättas också om arbetet med att öka övervakningen av vattenkvaliteten i Sveriges cirka 3 500 grundvattenförekomster. I dag saknas det i drygt 70 procent av grundvattenförekomsterna och för cirka tio procent av dessa finns en risk att vattenkvaliteten försämras. Därför inledde Sveriges geologiska undersökningar, SGU, på uppdrag av HaV, under 2015 ett projekt att hitta nya övervakningsstationer för grundvatten.
Miljögifter i Mälaren kartläggs
Rapporten tar också upp hur DNA-teknik kan bli ett verktyg för artbestämning och spårning av främmande arter i svenska vatten. Likaså skrivs om kartläggning av miljögifter i Mälaren och om hur sjöar i fjäll- och skogslandskap svälter medan näringsutsläppen av fosfor och kväve till våra hav fortsätter.
Sedan den 1 juli 2011 har Havs- och vattenmyndigheten den största delen av ansvaret för miljöövervakningens sötvattensprogram. Naturvårdsverket ansvarar för de delprogram som berör miljögifter i vattenmiljön.
Miljöövervakningen ger data som bland annat visar om vi uppnår de svenska miljömålen. Övervakning är också ett återkommande steg i vattenförvaltningen enligt EU:s direktiv, där målet är att nå god ekologisk status i alla vatten och nyttja våra gemensamma vattenresurser på ett sätt som är långsiktigt hållbart.
Foto: Eva Götbrink/Kråkfot Natur AB
