Nu har första spadtaget tagits i Västlänken-projektet. Projektet har varit omstritt. Motståndet har varierat från försök att helt stoppa bygget, till alternativa förslag.
Västlänken är en tvåspårig, åtta kilometer lång järnvägsförbindelse som byggs i centrala Göteborg. Sex av de åtta kilometrarna kommer att gå under jord. Tre underjordiska stationer med fyra spår kommer att byggas vid Centralstationen, Hagakyrkan och Korsvägen. Projektet är en del av det Västsvenska Paketet, som totalt kostar ca 30 miljarder kr. (20 miljarder, i penningvärdet år 2001, då planeringen påbörjades.)
Syftet med Västlänken är att underlätta resandet i Göteborg. Blir det lättare att ta sig fram i staden, går det också att bygga en tätare stad, vilket ger stora fördelar: Människor träffas lättare, så det blir fler möten, och den ekonomiska utvecklingen blir starkare. Tätare byggda städer är också energieffektivare och har mindre miljöpåverkan per capita än städer med glesare struktur.
Projektet betyder att det blir många nya arbetstillfällen i Göteborg de närmaste åren.
— Vi kommer snabbt att växa upp till 3000 anställda i projektet, säger Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket.
Västlänken kommer att vara klar 2026.
På bilden:
Första spadtaget för Västlänken. Spadarna svingas av Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket, statssekreterare Mattias Landgren på näringsdepartementet, kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) och Johnny Magnusson (M), ordförande i Västra Götalands regionstyrelse.
Text och foto: Henrik Mårtensson
