Nyheter

Klimatsmarta betongbroar – inte bara möjliga utan också nödvändiga

Det är möjligt att med nu tillgänglig teknik minska klimatpåverkan från ett brobygge med 20–60 procent. Det visar en studie som gjorts av WSP och RISE. Konstruktionen av bron samt mängden betong och armeringsjärn påverkar i hög grad hur mycket koldioxid som släpps ut under produktion, drift och underhåll av bron.

Trafikverket införde för två år sedan mål för minskning av klimatpåverkan från byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Med 2015 som basår ska påverkan minska med 15 procent till 2020 och med 30 procent till 2025 för att vara nere i noll utsläpp år 2045. Det har visat sig att utsläppen från byggande av infrastruktur till 35 procent beror på betongen och till 22 procent på armeringsjärn och konstruktionsstål. Maskiner och transporter står för 26 procent.

Livscykelanalyser

Betydande mängder energi och naturresurser läggs ner på byggnation av broar och här kan också stora besparingar av klimatpåverkan göras. Forskarna på WSP och RISE utförde livscykelanalyser – LCA – baserade på den europeiska standarden EN 15804. Data hämtades bland annat från EDP:er för olika material och produkter. Man räknade ut på vilka punkter besparingar kunde göras och undersökte också sex broar hämtade från verkligheten. Samtliga var plattrambroar, den vanligaste brotypen för broar med spännvidd på högst 20 meter.

Studien beaktade inte bara byggandet av broarna, utan även insatserna för drift och underhåll. En bro kan kräva förhållandevis små resurser att bygga, men förbruka mer resurser för underhållet. Perspektivet var hela livscykeln.

Konstruktionen av bron och dess design är viktiga. Extravagant arkitektur kan orsaka 25–33 procent större klimatpåverkan. Konstruktionen bör optimeras med avseende på mängden armeringsjärn och betong. Var och hur armeringsjärnen är tillverkade har betydelse. Det är bättre att de kommer från ett stålverk som använder skrot som råvara, jämfört med malm. Kräv att leverantören redovisar armeringsjärnens klimatprestanda! Vid likvärdiga klimatprestanda bör man välja det som ger kortaste transportväg från tillverkare till byggplats.

Val av korrosionsskyddad armering i kantbalkar och ytarmering kan medge att kantbalkar och tätskikt inte behöver bytas under brons livslängd. Detta kan ge stor klimatbesparing.

Använd restprodukter

Val av betong kan också ha stor betydelse. Betongens klimatpåverkan uppstår främst under cementtillverkningen. Dels går det åt mycket energi i ugnen, dels släpps koldioxid ut när kalciumkarbonaten bränns. Betongens klimatpåverkan går att minska betydligt genom att blanda in reaktiva restprodukter från industrin. Dessa kan utgöras av flygaska från förbränningsanläggningar eller slagg från masugnsprocesser. Restprodukterna tillsätts antingen vid tillverkningen av cementen eller vid tillverkningen av betongen. Sådan klimatsmart betong finns kommersiellt tillgänglig hos bland andra Thomas Concrete Group.

Studiens slutsats för de sex analyserade broarna blev att det fanns potential att reducera materialkostnader och klimatgasutsläpp med mellan 20 och 60 procent. För plattrambroar och Trafikverkets referensfall går det att minska klimatpåverkan med cirka 50 procent. För att lyckas krävs emellertid en samverkan mellan alla i projektkedjan: beställare, konsulter, materialleverantörer och entreprenörer.

Referens: Klimatsmart brobyggande med dagens tillgängliga teknik – Råd och vägledning i ny rapport. Bygg & Teknik 2017(7):12-17 (författare Nadia Al-Ayish RISE samt Stefan Uppenberg och Daniel Ekström, båda WSP)