Kostnaderna för att utveckla det nya signalsystemet för svensk järnväg har nästan tredubblats, och riskerar att öka ännu mer i framtiden. Samtidigt har förseningar och brister i planeringen inneburit att det kommer att krävas extra åtgärder i den nuvarande – föråldrade – signalanläggningen för att inte tågtrafiken ska drabbas innan övergången är klar, visar Riksrevisionens granskning. signalanläggningen för att inte tågtrafiken ska drabbas innan övergången är klar, visar Riksrevisionens granskning.
Sverige har förbundit sig att övergå till det nya EU-gemensamma signalsystemet för tågtrafik ERTMS (European Rail Traffic Management System) senast 2030. Samtliga EU-stater kommer att införa ERTMS för att underlätta gränsöverskridande tågtransporter av människor och gods.
Riksrevisionen har granskat regeringens och Trafikverkets planering av införandet. Kostnaderna för införandet uppskattas till cirka 30 miljarder, varav utveckling av den svenska versionen av ERTMS står för ungefär 3 miljarder. Granskningen visar bland annat att Trafikverket kraftigt underskattat utvecklingskostnaderna som nästan tredubblats sedan 2010.
– Dessutom ser vi att förseningar gör att risken för ytterligare fördyringar är stor. De uppskattningar som gjorts har helt enkelt inte varit tillräckligt väl underbyggda, säger riksrevisor Ingvar Mattson.
Riksrevisionen konstaterar också att stora delar av planeringsprocessen präglats av en felaktig utredningslogik. Från början bedömde Trafikverket och Banverket att systembytet skulle möjliggöra högre kapacitet på järnvägen motsvarande en samhällsnytta på nästan 26 miljarder kronor.
Nyare bedömningar visar dock att detta inte kommer att ske, och att nyttan av ERTMS för de gränsöverskridande tågtransporterna är begränsad inom överskådlig framtid. Samhällsnyttan består istället i att dagens ålderstigna signalanläggning ersätts med en ny som minskar risken för störningar och som är enklare att underhålla.
– Men det är först nu på slutet som de samhällsekonomiska analyserna har fokuserat på hur införandet av ERTMS bäst kan passas ihop med att den gamla anläggningen behöver bytas ut. Och därför har Trafikverket inte haft förutsättningar att prioritera rätt insatser, säger Erik Trollius, projektledare för granskningen.
Bristerna i den befintliga signalanläggningen håller på att bli kritiska. Trafikverket hade en utfasningsplan för föråldrad utrustning, men eftersom ERTMS skulle införas följdes inte den i avvaktan på systembytet. På grund av att Trafikverket inte hade planerat för ett senarelagt ERTMS-införande ökar nu risken för att brist på reservdelar och kompetens gör att eventuella fel i det gamla systemet inte kan åtgärdas.
– För att inte tågtrafiken ska påverkas tvingas nu Trafikverket till dyra investeringar i det gamla systemet i väntan på att det nya kan tas i drift. Det innebär risk för en rad olika typer av merkostnader och kortsiktiga lösningar som Trafikverket saknar en strategi för att hantera, säger Erik Trollius, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen varnar också för att underhåll och reparationer av det nya systemet riskerar att bli onödigt dyrt då endast originalleverantören av ERTMS-anläggningen kan tillhandahålla många av reservdelarna. Detta är ett problem även med det befintliga systemet, och som har bidragit till den existerande bristen på reservdelar och kompetens
