Vid Gatubelysningsforum för ett år sedan lanserade Magnus Lindén på samhällsutvecklingsföretaget Sweco idén om att kommuner skulle kunna få en intäktskälla på sitt nät för gatubelysning. Att leasa ut kapacitet för överföring av el såg han som en möjlighet. Intresse finns, men än har inte så mycket hänt.
– Att sälja el från det kommunala gatubelysningsnätet skulle konkurrera med de företag som har elnäts-koncession. Men en lösning vore att leasa ut kapacitet till det nätbolag som har nätkoncessionen på orten, säger Magnus Lindén. Det finns ingenting i ellagen som säger att den som har nätkoncession måste äga kablarna. Det går att leasa andra komponenter. Idag används leasing för elmätare, men det finns vad jag förstår inget som säger att en nätägare inte kan leasa kablar eller del av kablar, alltså kapacitet. Detta är enligt mig vägen framåt.
– Gatubelysning är en dold tillgång och nätet skulle kunna utnyttjas för strömförsörjning till kommunikation och laddning av el-fordon. Genom att strömförsörja exempelvis food-trucks skulle utsläpp från fossildrivande e-aggregat kunna minska, säger Magnus Lundén, som inte ser några begränsningar i möjligheterna.
Borde passa in i regelverket
– Det finns rimligen ägare av belysningsstolpar som exempelvis hyr ut reklamplatser och på så sätt skapar intäkter. Via leasad kapacitet skulle nätbolaget kunna överföra el och slutkunden kunde välja elleverantör. På detta sätt skulle det hela passa in bland de regler och lagar vi har idag.
Problemet är att gatubelysningsnät är så kallade IKN-nät (icke koncessionspliktigt nät) och dessa får inte användas för andra ändamål än just det specifika som det är koncessionsfritt för. Då blir det ”överföring för annans räkning” och då blir det stopp.
Magnus Lindéns idé, som han har testat med juridisk expertis, går istället ut på att man leasar ut kapacitet från gatubelysningsnätet till den som har elnäts-koncessionen och då blir det genast nätbolaget som överför ström även om det är kommunen som äger nätet.
– Så här borde man kunna agera, men ännu är det ingen som gör det, säger Magnus Lindén, väl medveten om att det tar tid att skapa acceptans för helt nya idéer som vänder upp och ned på gamla föreställningar
– Det här skulle göra det möjligt för kommuner att faktiskt få en intäkt på något som annars bara är en kostnad. Mycket gatubelysning är bytt till energibesparande LED-belysning, vilket gör att det finns kapacitet över även när belysningen är tänd.
Ännu har inte så mycket hänt
Vad har då hänt sedan lanseringen för ett år sedan?
– Inte så mycket ännu, svarar Magnus Lindén. Sigtuna Stadsängar, som ägs gemensamt av Sigtunahem och Bonava, har hört av sig och visat stort intresse. De är väldigt intresserade av frågeställningen och de är så på att när de nu bygger sin belysningsanläggning också drar tomrör för att möjliggöra IP-kommunikation till belysningsstolpar för att vara förberedda.
– Man måste räkna på leasingkostnaden, räkna på tariffer, ta fram sifferunderlag så att alla aktörer förstår ekonomin. Det krävs en dialog med regleraren, det vill säga Energimarknadsinspektionen, så att man blir på det klara med hur allt skulle kunna gå till. Jag anser att man bör räkna på samhällsekonomin kring detta så att kommunerna är förberedda, säger Magnus Lindén.
Bildtext: Magnus Lindén på Sweco tror på idén att kommunala ägare av nät för gatubelysning skulle kunna få intäkter genom att leasa ut sin kapacitet till företag som har nätkoncession för eldistribution.
