Regeringen bör utreda om Sjöfartsverket ska tillföras ytterligare räddningshelikoptrar. Det är en av rekommendationerna som Statens haverikommission (SHK) lämnar i sin temautredning av Sjöfartsverkets räddningshelikopterverksamhet.
– SHK:s rekommendationer är i linje med Sjöfartsverkets ståndpunkt. För att kapaciteten i helikopterverksamheten ska kunna öka behövs fler räddningshelikoptrar, säger Mattias Hyllert, direktör för sjö- och flygräddningsavdelningen på Sjöfartsverket.
SHK har genomfört en temautredning av Sjöfartsverkets helikopterverksamhet med fokus på en handfull insatser som inträffade under hösten 2017 och vintern 2018. SHK:s utredning har mynnat ut i rekommendationer till regeringen, regeringskansliet och Sjöfartsverket. Utredningen visar att Sjöfartsverkets helikopterverksamhet är underdimensionerad i förhållande till ambitionen att tillhandahålla räddningshelikoptrar på fem baser i landet dygnet runt. Utredningen konstaterar att med nuvarande antal helikoptrar (sju) och det underhåll som genomförs av helikoptrarna finns det inte möjlighet att löpande upprätthålla beredskapen på fem baser samtidigt.
– SHK kommer till samma slutsats som Sjöfartsverket kommit till tidigare. Räddningshelikopterverksamheten bör stärkas med ytterligare helikoptrar, personal och finansiering för att nå en högre målsättning än dagens. Med nuvarande dimensionering och finansiering klarar vi vårt huvuduppdrag, sjö- och flygräddning – men det finns inga marginaler för ökade krav eller uppgifter, säger Mattias Hyllert.
Att SHK väljer att göra en temautredning är ett kvitto på att helikopterverksamheten är viktig och samhällskritisk för Sverige. Sedan Sjöfartsverket tog över ansvaret för räddningshelikopterverksamheten har kraven på sjö- och flygräddningen ökat, framförallt från Försvarsmakten.
– Försvarsmaktens krav på flygräddningsförmåga har ökat de senaste åren och allt tyder på att kraven kommer att fortsätta att öka. Dagens räddningshelikoptersystem tillgodoser inte Försvarsmaktens krav på yttäckning fullt ut. Bland annat därför ser Sjöfartsverket positivt på SHK:s rekommendation till regeringen om att genomföra en översyn av antalet helikoptrar, säger Mattias Hyllert.
– SHK har tittat på fem av 617 larm under 2017, vilka inträffade under en turbulent period för verksamheten. Sedan dess uppgår helikopterverksamhetens tillgänglighet till cirka 97 procent och de få störningar som förekommit har nästan uteslutande berott på behov av underhåll. Rapporten beskriver alltså ett avvikande läge. Ser vi tillbaka på 2018 så har personalen i räddningshelikopterverksamheten genomfört sitt uppdrag på ett mycket föredömligt sätt, säger Mattias Hyllert.
Fakta om Sjöfartsverkets räddningshelikopterverksamhet
Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar är baserade på fem baser i landet (Göteborg, Kristianstad, Visby, Norrtälje och Umeå) och är resurser för statlig sjö- och flygräddning för hela det svenska territoriet. De utför uppdrag både över land och över vatten.
Räddningshelikoptrarna är i beredskap dygnet runt, året om och bemannas av fyra personer: två piloter, en vinschoperatör och en ytbärgare.
Räddningshelikoptrarnas stora fördel är att de kan upptäcka och undsätta nödställda människor som befinner sig i utsatta miljöer dit få andra räddningsresurser kan nå, till exempel i vatten, ombord på ett fartyg eller i oländig terräng.
Räddningshelikoptrarna är utrustade med dubbla vinschar och kan undsätta nödställda utan att behöva landa.
I november 2011 beslutade riksdagen enhälligt att Sjöfartsverket skulle överta ansvar och drift av räddningshelikopterverksamheten i Sverige. Räddningshelikoptrarna hade från år 2002 fram till 2011 opererats av det privatägda bolaget Norrlandsflyg på uppdrag av Sjöfartsverket. Innan dess hade Försvarsmakten uppdraget att utföra den civila sjö- och flygräddningens helikopterinsatser. Politiska beslut under 1990- och 2000-talet innebar dock att Försvarsmaktens möjlighet att stötta det civila samhället med räddningshelikopterresurser succesivt kommit att minska.
Bilden:
Sjöfartsverket har sju räddningshelikoptrar av typen AW 139.
Foto: Patrik Nilsson
