Ägare av nät för gatubelysning kan få en ny intäktskälla genom att leasa ut kapacitet till såväl eldistributörer som operatörer av det nya 5G-nätet. Lyktstolpar skulle därmed kunna bli infrastruktur för laddstationer, antenner och smarta, uppkopplade enheter. Det menar Magnus Lindén, energiexpert på Sweco, som efterlyser fler pilotprojekt där såväl teknik som affärsmodeller testas.
Kablarna till den kommunala gatubelysningen är en dold tillgång som kan användas för till exempel laddning av elfordon och elförsörjning av ny teknik som behövs i moderna städer och samhällen. Kommunen kan inte sälja själva elen, det skulle konkurrera med bolagen som har elnätskoncession, men de skulle kunna leasa ut kapaciteten i näten till dessa bolag, menar Magnus Lindén.
– Många har funnit idén spännande, men aktörer behöver utmana den tillsammans för att se vad som faktiskt är möjligt, testa med pilotprojekt. Annars stannar det som just en idé.
Förutom tekniska utmaningar finns också den juridiska aspekten. Gatubelysningsnät utgör så kallade IKN-nät (icke koncessionspliktigt nät). Dessa får inte överföra el för annans räkning. Magnus Lindén som stämt av frågan med en jurist menar att kommunen istället kan leasa ut kapacitet, då är det nätbolaget som överför ström även om det sker i kommunens nät. Redan idag används leasing för till exempel elmätare.
– Nu när vi digitaliserar kommer helt nya behov upp till ytan. En försättning för att bygga den smarta staden är bland annat att se över gammalmodig lagstiftning, den nuvarande har rötter i 1870-talet. När kommuner äger en hel anläggning av lyktstolpar och kanske även linspända armaturer, är det en fördel då de också kan besluta om användningen.
En åtgärd nära till hands är att skapa nätverk av lyckstolparna och få dem att kommunicera. Ett sådant kommunikationsnätverk skulle kunna utnyttjas för kommuners miljömätningar, övervakning och optimering av trafikflöden. Bara i Stockholms stad finns över hundratusen kommunala belysningskällor, i mindre städer kan det röra sig om runt tjugotusen. Dessa utgör infrastruktur som kan användas för såväl trafikdetektorer som nya 5G-antenner. Och att 5G behövs för att kunna dra nytta av smarta, uppkopplade enheter i den offentliga miljön, så kallad IoT (Internet of Things), är de flesta överens om.
– Här öppnas möjligheter för ägarna av gatstolpar och annan armatur att hyra ut kapacitet till olika aktörer. För Stockholms stad skulle intäkterna kunna bli sjusiffriga, beroende på hur marknaden sätter priset per uthyrd stolpe och år. Att utrusta stolparna för den nya användningen kostar dock pengar. Så här finns en del att räkna på. För dem som hyr är det dock en stor fördel att ha en enda avtalspart, istället för att som i fallet med 4G-antennerna avtala separat och med ett stort antal fastighetsägare, menar Magnus Lindén, som drivit frågan i över ett års tid och börjat se ett ökat intresse i frågan.
I Sigtuna kommun har Sigtunahem tillsammans med Bonava redan dragit tomrör i gatubelysningsnätet som täcker den helt nya stadsdelen Sigtuna Stadsängar, för att möjliggöra IP-kommunikation till sina nya belysningsstolpar. Projektchefen Kim Hultén berättar att tanken med att dra fram fiber till lyktstolparna är just att möjliggöra placering av 5G-noder, tillämpa intelligent styrning, möjliggöra laddstationer för elbilar, och så vidare.
– Finns det ström i stolpen så kan man ju göra en mängd olika saker. Laddnät och IoT-nät skulle också komplettera varandra, för idag när man släcker en lyktstolpe slås ju 100 stycken av samtidigt och blir helt strömlösa. Möjligheten att tända och släcka lokalt och för individuella lyktstolpar behövs och det kan man ha med i konstruktionen när man bygger nytt, menar Kim Hultén.
Även Kim Hultén ser att när gatlamporna kan klara 5G- sändare och mottagare så kan ägaren tjäna pengar på stolpen, men lägger till att detta inte bara gäller kommuner utan också andra ägare av gemensamhetsanläggningar.
– Det här är något spännande som kan ge stora samhällsfördelar. I Sigtuna Stadängar väntar vi på att få ta nästa steg. De första boende har redan flyttat in nu, så när någon operatör eller laddaktör vill delta så är står vi redo med en skarp testmiljö, fortsätter han.
I våras la regeringen ett uppdrag på miljö- och energidepartementet att utreda frågan om IKN-nätens kommersiella användning, där lagstiftningen bedömdes som ålderdomlig. Utredaren ska lämna lagförslag som ”förenklar och förbättrar elnätsregelverket utan att resurseffektivitet, nätstabilitet eller miljöskydd påverkas negativt”. Resultatet kommer att redovisas senast 10 juni 2019. Magnus Lindén tror att resultatet kommer att få stor betydelse för utvecklingen, men att det också krävs en dialog med regleraren, det vill säga Energimarknadsinspektionen, för att få full klarhet i hur den nya användningen kan och bör regleras. Redan nu bör man också räkna på samhällsekonomin kring detta så, att kommunerna är förberedda, menar Magnus Lindén som också anser att det främst är kommunerna som bör ställa frågan om den nya användningen till myndigheterna.
Magnus Lindén konstaterar att den nya användningen av gatubelysningsnätet innebär att kommuner faktiskt kan få en intäkt på något som annars bara är en kostnad. Mycket gatubelysning är också redan utbytt till energibesparande LED-belysning, vilket gör att det finns elkapacitet över även när belysningen är tänd.
