Av tradition har nordligare länder som Sverige, USA, Kanada och övriga Norden jobbat med markbaserad rening då våra jordlager lämpar sig väl tack vare återkommande istider som rört om i det översta marklagret. Gamla jordar som finns i södra Europa är inte lika lämpliga då de oftast är alldeles för fina, söndervittrade under hundratusentals år. Texten från Baga bemöter felaktiga påståenden från främst importörer av minireningsverk som sprider okunskap av affärsmässiga skäl.
1 Bäddar sätter igen och måste göras om
Fel. Alla typer av avloppsrening är beroende av god syresättning så att mikroorganismer frodas och processen fungerar. Är inte syresättningen tillräcklig föreligger risk för igensättning. En bädd måste vara rätt installerad med en fungerande ventilation för syresättning – men även rätt dimensionerad för att klara avsedd belastning. Partikelavskiljningen före bädden är också mycket viktig, ju färre partiklar (susp) desto bättre fungerar reningsprocessen i bädden. BAGA har levererat cirka 20.000 markbaserade anläggningar de senaste 15 åren. Extremt få bäddar har varit igensatta och de få som funnits har förorsakats av felaktig installation eller felaktigt användande.
2 Bäddar tar mycket plats
Delvis fel. ”Traditionella” bäddar är stora (exempelvis 30 m2 för ett hushåll) och kräver djupa sandlager för en säker funktion. BAGA och andra aktörer jobbar med biomoduler vilket medger en bäddstorlek på 16 m2 för blandat avloppsvatten (11 m2 för enbart BDT). Visst finns det tankbaserade lösningar som är betydligt mindre, men då måste någon form av ”efterpolering” appliceras för att säkerställa att vattnet är hygieniserat och inte riskerar smittspridning. En fungerande efterpolering består av minst 10 m2 sandbädd, dvs nästan samma som en komplett markbaserad reningsanläggning.
3 Bäddar måste bytas ut efter 10 år
Fel. Hydrauliskt* fungerar bäddar minst 20 år och dagens moderna bäddar byggda med bioModuler har en förväntad fördubblad livstid. Moderna Infiltrationer och markbäddar klarar de högst ställda miljökraven idag samtidigt som de har en överlägsen reduktion av bakterier som vi absolut inte vill ha i vårt dricksvatten eller badvik. Med hjälp av kompletterande rening reduceras fosfor med mer än 90 % och möjliggör kretslopp. Markbaserad rening kompletterad med bioModuler och fosforfällning ger det bästa skyddet för miljön till den lägsta driftskostnaden för användaren.
* Hydrauliskt innebär bäddens flödesmässiga förmåga att ta emot avloppsvatten från slamavskiljaren
4 Det går inte utföra provtagningar för att veta hur rent vattnet är
Delvis fel. Markbaserad rening har använts i mer än 50 år och det finns en stor grundtrygghet i att reningen är mycket effektiv. Vanligen behöver inte provtagningar förberedas – för det utgående vattnet är rent! När täta markbäddar anläggs inkluderas ofta en provbrunn där utgående vatten kan hämtas. För större anläggningar görs som regel en liten del tät i provtagningssyfte. Vid infiltrationer – eller markbädd – kan enkla rörkonstruktioner inkluderas vid anläggandet så att utgående vatten kan provtas.
5 Bäddar används bara i Sverige
Fel. Leverantörer av minireningsverk i Sverige pekar ofta och gärna mot Tyskland, och hävdar att man inte använder simpel markbaserad rening i ett högteknologiskt land! Det förklaras huvudsakligen av platsbrist (80 miljoner människor på halva Sveriges yta), men främst också av att deras markegenskaper är mindre lämpade för infiltration. Markbaserad rening är däremot ledande i hela Nordamerika, Skandinavien, Australien och andra delar av världen. Det finns dock anledning att tro att Sverige har kommit längst vad gäller teknikutveckling runt markbaserad rening.
Det pågår ett intensivt testarbete tillsammans med RISE (Research Institute of Sweden) för att ytterligare förbättra tekniken och medge ännu mindre och effektivare lösningar.
