Samordnad varudistribution har hjälpt flera kommuner att klara varuförsörjningen under coronapandemin. Samlastningen har varit ett stöd för kommunerna i att bygga upp och hålla lager av sjukvårds- och skyddsutrustning under krisen. Det visar en ny rapport från Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution.
Kommunal samordnad varudistribution innebär att en eller flera kommuner tar emot alla sina leveranser på en central och därifrån samlar ihop och kör ut varorna till skolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter. På så sätt minskar kommunen antalet leveranser, antal körda kilometer och därmed sina utsläpp. I Sverige har 45 kommuner infört samlastning och representanter för drygt hälften av dessa har intervjuats i rapporten.
Under pandemiåret 2020 har leveranserna av sjukvårds- och skyddsutrustning sviktat och många kommuner har tvingats hitta nya leverantörer för att bygga upp lager av bland annat nödvändig skyddsutrustning.
– Flera kommuner berättar i rapporten att de har kunnat utnyttja sin kapacitet och kunskap till att bygga upp lager och logistik för skyddsutrustning. Samordningskommuner har därmed ett försprång när det kommer till att bygga upp beredskapslager (eller omsättningslager) med en robust transportapparat och redan sammanställd registerinformation över leveransadresser, varuinköp och volymer, vilket varit en stor tillgång för kommuners kris-och beredskapsorganisationer, säger Olof Moen, forskningsledare.
En slutsats i rapporten är att effektiviteten som regel ökar när fler och större varuflöden ingår i den samordnade varudistributionen.
– Därför vill vi uppmana kommuner och regioner som planerar att bygga upp beredskapslager att utreda om det ska göras tillsammans med ett bredare samlastningssystem, kanske tillsammans med andra kommuner, säger Emil Levin som anser att även kommuner som inte alls är intresserade av samordnad varudistribution kan dra nytta av den kunskap och erfarenhet som finns hos Sveriges samlastningskommuner när de bygger beredskapslager.
