Nyheter

Gröna Bilister: ”Varför steg etanolpriset till yttre rymden?”

Text: Gröna Bilister

”Alla talar om elpriset. Men etanolpriset har också lämnat jordens dragningskraft. Jämförpriset på E85 per liter har som mest varit 8 kronor högre än bensinpriset. Vad beror det på, och hur ska vi rädda ett bränsle som behövs i omställningen till fossilfria transporter?

Det är oroligt på den globala energimarknaden. Vi har inte kunnat undgå diskussionen om höga elpriser. De flesta har hört att en starkt bidragande orsak är de skenande priserna på fossil naturgas, som används i många kraftverk nere i Europa. Politisk utpressning från Putin och högefterfrågan i Kina och resten av världen när ekonomin återhämtar sig från pandemin har nämnts som skäl.

Många klagar också på höga bensin- och dieselpriser. Men allvarligare är att de förnybara drivmedel som ska ersätta fossilerna drabbats av ännu större prisökningar. Om de som tankar bensin eller diesel i stället kan välja billigare biogas, etanol eller HVO är problemet inte så stort – och omställningen kan till och med påskyndas. Men så är det långt ifrån alltid.

De höga naturgaspriserna har lett till stigande priser på fordonsgas, i synnerhet i Västsverige, där mycket gas importeras i ledningsnätet via Danmark. Detta trots att fordonsgasen i snitt består av 98 procent förnybar biogas, som mestadels produceras i Sverige. På de flesta håll är det dock fortfarande billigare att köra på gas än på bensin. Allra billigast är det hos små bolag som säljer lokalt producerad biogas, som HEMAB i Härnösand där priset den 6 december var 16,65 kronor kilot. Det motsvarar ett bensinpris på bara 11,5 kronor litern.

Marknaden för etanol är global på ett helt annat sätt än för biogas, på gott och ont. Större delen av den etanol som används i Sverige importeras från Europa. Inköpspriset på europeisk etanol i Rotterdam har varit uppe och vänt på 15 kr litern, medan det vanligtvis ligger mellan 4 och 6 kronor. Priset på etanol som importeras från andra världsdelar har dubblerats under 2021 och har nått cirka 8 kr litern.

På dessa priser ska läggas denaturering, tillsats av skattad bensin och moms. När priset var som högst 20 – 24 november kostade E85 cirka 19,50 kronor litern vid pump. Det motsvarar ett bensinpris på cirka 26 kronor litern, med hänsyn tagen till etanolens lägre energiinnehåll. Nu är jämförpriset på E85 ungefär 22 kronor litern.

Här kan vi snacka om prischock! Varför har vi ett bensinuppror, men inget etanoluppror?

Skälet är att den tappra skara som håller fast vid etanolen har blivit allt mindre. Försäljningen av E85 har minskat till en tiondel av vad den var toppåren 2011 och 2012. De som kör på etanol är upprörda, men de är för få för att höras. Vi måste hjälpa till att slå på trumman.

Naturligtvis kan vi inte rå på världsmarknaden. Den etanol vi använde i Sverige år 2020 tillverkades till 55 procent av majs. Och majspriset stiger, i växelspel med etanolpriset. Det finns kvotplikter för inblandning av etanol i bensin i till exempel USA och Frankrike, och efterfrågan på bensin stiger när världsekonomin återhämtar sig efter pandemin. I allmänhet verkar det som om priserna på förnybara drivmedel och dess råvaror svängt ännu mer än priserna på fossila drivmedel i samband med pandemin.

Här nedanför visar vi hur priset på bensin och E85 utvecklats sedan 2010. Inte sedan år 2018 har det varit påtagligt billigare att köra på E85 än bensin. Vi anar dessutom en långsiktig trend att etanolen blivit allt dyrare i jämförelse med bensinen. (Här får vi bortse från åren 2016 – 2017 då etanolen inte var helt skattebefriad, vilket gjorde E85 dyrare.)

Vad kan vi göra åt detta? Det måste bli mer lockande och lönsamt för bolagen att erbjuda E85. Annars blir det svårt att bevara den fantastiska infrastrukturen med cirka 1 700 säljställen för E85 spridda över hela landet. Etanolen i E85 är redan skattebefriad i Sverige. Men andra åtgärder står till buds.

Till att börja med räknar vi med att den nya regeringen inför det konverteringsbidrag som aviserades förra året, och som är tänkt att införas redan år 2022. Det sänder en nödvändig signal att regeringen ser en framtid i etanol och biogas som fordonsbränsle. Alla nya bensinbilar bör anpassas för E85. Merkostnaden blir marginell eller obefintlig om det sker i stor skala.

När alla bilar är redo att svälja vilken blandning av bensin och etanol som helst försvinner begränsningen för reduktionsplikten för bensin – dess klimatpåverkan kan pressas ned mycket mer än de 28 procent år 2030 som redan är beslutade.

En möjlighet är att ha en ambitiös reduktionsplikt för bensin där E85 ingår, som gör det nödvändigt med en högre andel etanol i försäljningen än de 10 procent som blandas in i E10. Då tvingas bolagen sälja E85 för att uppfylla plikten, och måste hålla priserna nere för att locka köpare. Eventuell förlust får de kompensera genom att höja bensinpriset. Ett kvotpliktsystem av sådant slag finns i Frankrike. Där kostar E85 drygt 7 kronor litern, och försäljningen ökar när bensinpriset skjuter i höjden.

Ett sådant system skulle skapa ett billigare alternativ för dem som är beroende av bilen, och i dagsläget inte ser en elbil eller en biogasbil som ett realistiskt alternativ. Denna nödutgång skulle dessutom bidra till att vi närmade oss transportsektorns klimatmål.”