Nyheter

Så många bränder upptäckte de skogsbrandsbevakande flygen under 2022

Skogsbrandsbevakning med flyg är en viktig del i arbetet med att upptäcka bränder i skog och mark – innan bränderna växt sig stora. Under 2022 upptäckte dessa flyg 105 skogsbränder i Sverige.

– Skogsbrandsbevakning med flyg är en väldigt viktig resurs för den kommunala räddningstjänsten, och då framför allt i glesbygd, säger Stefan Andersson, skogsbrandsexpert på MSB.

En viktig funktion eller förstärkning för kommunal räddningstjänst är flygande resurser.

Det handlar då om:

skogsbrandsbevakning med flyg,

helikoptrar för brandbekämpning,

skopande flygplan för brandbekämpning.

Skogsbrandsbevakning med flyg genomförs för att man tidigt ska kunna upptäcka bränder i skog och mark. Då kan bränderna släckas redan i ett tidigt skede och hindras från att sprida sig, vilket begränsar skador på skog och mark. Dessa flygande resurser kan även vägleda räddningstjänstpersonalen på marken, så att de hittar till branden.

– Landets sydöstra delar hade en lång skogsbrandssäsong i år, med flera perioder av extremt hög brandrisk. Det syns i statistiken där Kalmar län registrerat både mest flygtimmar och flest upptäckta bränder, säger Stefan Andersson.

Statistik från 2022

Under 2022 upptäckte flygen för skogsbrandsbevakning i Sverige 105 bränder i skog och mark. Totalt arbetade dessa flygplan 3441 timmar i luften. Det kan jämföras med 2021, då upptäckte flygplanen 74 bränder och sammanlagd flygtid var då 3450 timmar.

I årets flygtimmar ingår även arbete vid ytterligare 28 bränder dit de brandbevakande flygen dirigerats av SOS Alarm för att hjälpa till att lokalisera eller ge överblick över skogsbränder som upptäckts på annat sätt.

– Skogsbrandsbevakning med flyg är en väldigt viktig resurs för att tidigt kunna upptäcka bränder och även kunna ge vägvisning till den kommunala räddningstjänsten. De fyller en viktig funktion i att tidigt upptäcka och larma om bränder men också att kunna bidra i operativt arbete genom att vägleda insatspersonalen på marken. Det är något som kan behövas när terräng och vegetation är svåråtkomlig eller när körtiden för räddningstjänsten är lång, säger Stefan Andersson.

MSB stöttar med medel

Respektive länsstyrelse har ansvaret för upphandling och beslutar enligt MSB:s riktlinjer om skogsbrandsbevakning med flyg ska bedrivas i länet. Därefter beslutar länsstyrelsen om omfattningen av bevakningen, till exempel om flygslingornas uppläggning och hur ofta bevakning ska utföras. Länsstyrelserna ansöker om medel från MSB för kostnaderna att bedriva arbetet med skogsbrandsbevakning från luften.

Fakta: skogsbrandsbevakning med flyg, helikoptrar och skopande flygplan – vad är vad?

Skogsbrandsbevakning med flyg

Uppgiften är att upptäcka bränder i skog och mark genom bevakning från luften. Flyget kan också vägleda räddningstjänstens insatspersonal på marken om terräng och vegetation är svåråtkomlig. Flygplan för skogsbrandsbevakning arbetar på uppdrag av respektive länsstyrelse. Länsstyrelserna ansöker om medel från MSB för att kunna bedriva arbetet.

Helikoptrar för brandbekämpning

När bränder i skog och mark har upptäckts kan räddningstjänstens insatspersonal behöva förstärka släckningsarbetet med helikoptrar som angriper branden från luften. MSB har helikoptrar i beredskap för att ska kunna stötta kommunal räddningstjänst och för att man ska kunna släcka eller begränsa bränderna i ett tidigt skede. Detta stöd har funnits sedan sommaren 2019.

Skopande flygplan för brandbekämpning

När bränder i skog och mark har upptäckts kan räddningstjänstens insatspersonal behöva förstärka släckningsarbetet med skopande flygplan som angriper branden från luften. MSB har skopande flygplan i beredskap för att de ska kunna stötta kommunal räddningstjänst och för att man ska kunna släcka eller begränsa bränderna i ett tidigt skede. Skopande flygplan har en kapacitet att fälla en större mängd vatten än en helikopter. Detta stöd har funnits sedan sommaren 2020. Två av de fyra flygplanen utgör en resurs inom EU:s civilskyddsmekanism (rescEU) och dessa två finansieras till största delen av EU.

Foto: Tomas Wiklund