Regeringens budgetproposition kommer att gå igenom, med en rad förslag för transportområdets klimatomställning som vidare behöver preciseras. 2030-sekretariatet presenterar nu hur regeringens förslag kan utformas för att nå en långsiktigt hållbar klimatpolitik.
2030-sekretariatet delar regeringens inställning att transportsektorns omställning kan ske kostnadseffektivt, näringslivsfrämjande, för hela landet, med positiva synergieffekter och på ett sätt som stimulerar andra att ta efter. I detta ändamål har de sammanställt och kategoriserat budgetpropositionens alla konkreta förslag för transportsektorns omställning och presenterar nu hur regeringens förslag kan utformas för att nå en långsiktigt hållbar klimatpolitik.
– Riksdagen bestämmer. När den antar regeringens budgetproposition så innebär det stora utmaningar i att klara klimatmålen, men här finns också en rad förslag som rätt utformade kan bidra till omställningen. Vi är övertygade att en organisation som vår i god demokratisk anda bör bistå att på bästa sätt konkretisera förslagen, säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.
I 2030-sekretariatets rapport Konkretisera mera finns 64 förslag, bland annat:
Beskattning av personbilar blir statsfinansiellt neutralt, med en successivt stigande malusskatt som gäller fordonets första sju år (mot idag tre).
Stöd för lätta lastbilar på el, vätgas, biogas samt laddhybrider med utsläpp under 30 g CO2/km enligt well-to-wheel-värden, på 50 000 kronor med sänkning 10 000 kronor per tvåårsperiod och halva stödet till inköp av motsvarande fordon som begagnat.
Tunga fordon som omfattas av 2030-målet, får en förstärkt och internationellt konkurrenskraftig premie, även för stadsbussar som nyligen undantagits.
Skrotningspremie på 10 000 kr för den som köper eller leasar ny eller begagnad el- eller gasbilar, eller skaffar årskort för bildelning eller kollektivtrafik.
”Rätt att ladda”-införs med fokus på privatpersoner gentemot fastighetsägare.
Biogas skattebefrias åter så fort EU-kommissionen ger Sverige rätt att göra så. Målet bör vara en tioårig skattebefrielse, tex 2024–2034.
Reduktionsplikten åren 2027–2030 beslutas 2024, med utgångspunkt att den ska bidra till att säkra att klimatmålen nås, bidra till Sveriges EU ESR-åtagande och hantera REDIII-direktivets minskade efterfrågan på biodrivmedel genom elektrifiering
Flygskatten relateras till fossila utsläpp per passagerare, så att hållbara bio- och elektrobränslen och elflyg gynnas, och effektivare flygplan betalar mindre. Skatten finansierar flygets omställning.
Sjöfarten ska inte drabbas av avgiftshöjningar och ett bonus-malus-system för sjöfartens kostnader tas fram.
Infrastruktursatsningar ska utgå ifrån prognosstyrning med 2030-klimatmålen (Sveriges och EU:s) som utgångspunkter, med mål avseende cykling och kollektivtrafik enligt VTI:s respektive branschens eget förslag och fokus på intermodalitet järnväg-landsväg-sjöfart-flyg, där transportslagen i högre grad behandlas gemensamt.
– Sju partier står bakom de svenska klimatmålen, och samtliga åtta står bakom att de ska kompletteras med mål för konsumtion och export. Denna breda enighet bör regeringen bygga vidare på, genom att förankra sin klimatpolitik väl men också genom att ta fasta på kloka förslag från oppositionen. I klimatkampen bör alla välkomnas, avslutar Mattias Goldmann.
Foto: Monika
