Den moderna teknologiska miljön har skapat fantastiska nya möjligheter inom näringslivet, men innebär också att cyberkriminella har tillgång till allt mer sofistikerade verktyg som hotar företags och organisationers säkerhet. Inför det kommande året måste företag världen över börja arbeta mer proaktivt när det kommer till att bemöta hot inom sin verksamhet.

Följderna av cyberattacker kan vara förödande. Cyberkriminella kan stjäla känslig företagsinformation, samla in skyddad persondata och skada företagets rykte. I följande artikel ska vi gå igenom fem viktiga strategier för att skydda sin organisation mot cyberhot.

Zero Trust

Zero Trust (Nolltillit) är en säkerhetsmodell som bygger på ett enkelt proaktivt förhållningssätt: lita aldrig på någon och verifiera allt. Zero Trust-modellen ser till att enheter tilldelas lägsta möjliga behörighet för att kunna utföra sina angivna uppgifter. Antaganden inom verifikationsprocessen elimineras så gott som möjligt och alla, både inom och utanför nätverket, anses vara potentiella hot innan motsatsen är bevisad. Enheter, användare och program verifieras kontinuerligt och i proportion med säkerhetsnivån på resurserna som de använder.

Zero Trust-modellen är en heltäckande säkerhetsmodell som måste implementeras på alla nivåer av företaget för att få full effekt. Det är en säkerhetsmodell som bygger på moderna säkerhetsmetoder som flerfaktorsautentisering, mikrosegmentering av företaget enligt dataklassificering och kontinuerlig övervakning av skeenden inom nätverket. Genom att implementera dessa principer kan hot enklare upptäckas, flaggas och hanteras realtid, vilket är väsentligt för att säkerställa att de kan neutraliseras innan de lyckas orsaka skada.

Zero Trust handlar dock inte enbart om att öka säkerheten, utan också om att förbättra arbetsflödet för anställda. Genom att använda ett välstrukturerat ramverk som bygger på Zero Trust-principer kan säkerhetsprocesser snabbt pågå i bakgrunden samtidigt som anställda eller användare ostört utför sina uppgifter.

Utbildning

Inom cybersäkerhet är den mänskliga faktorn någonting som är väsentligt att uppmärksamma. Så länge det finns känsliga åtkomstpunkter som används av individer (vilket det alltid finns), spelar det ingen roll hur säkert systemet är. Om individen som har behörighet att använda systemet blir lurad, är det kört.

Ett system kan ha perfekt arkitektur, men ändå knäckas om fel individ lyckas få legitimerad behörighet. Just därför är det väsentligt att utbilda alla sina anställda när det kommer till säkerhet. Termen “cybersäkerhet” är faktiskt ganska missvisande. Utifrån ett säkerhetsperspektiv är det ingen skillnad mellan den fysiska och den digitala världen – båda måste analyseras enhetligt.

Experter inom cybersäkerhet är väl medvetna om den mänskliga faktorn, men många ser på cybersäkerhet, och säkerhet överlag för den delen, som en avgränsad IT-relaterad angelägenhet. För att företagets anställda ska kunna upprätthålla en acceptabel säkerhetsnivå måste en kultur av medvetenhet om säkerhet fostras. Lyckligtvis är säkerhetsprinciper ganska enkla att följa – mycket handlar om sunt förnuft.

Se till så att alla anställda förstår vikten av att följa företagets dataskyddspolicy, inte ger obehöriga individer åtkomst till platser (digitalt eller fysiskt) som innehåller känsliga data, hårdvara eller dokument, och överlag anammar ett förhållningssätt där säkerhet kommer först (undviker länkar, använder starka lösenord och följer rutiner).

Externa arbetsmiljöer

Det finns mycket positivt med övergången till distansarbete, men det är också någonting som har ökat attackytan. När anställda befinner sig på många olika platser samtidigt är det svårare att upprätthålla säkerhetsstandarder och se till så att alla följer företagets policy. Anställda är dessutom mer utsatta än tidigare. Om en illasinnad aktör till exempel installerar ett spionprogram i samma telefon som den anställda använder för att utföra känsliga arbetsuppgifter, kan potentiellt hela företaget utsättas för stor risk – speciellt om det är en nyckelperson som blivit utsatt.

Eftersom distansarbete blir allt vanligare, är det viktigt att så snart som möjligt inleda arbetet med att implementera riktade strategier som bygger på att säkra anställdas digitala miljöer oavsett var de befinner sig. Man kan bland annat göra detta genom att installera VPN-program, kryptera trafik och implementera säkerhetsstrategier för fjärranvändning. Bland det viktigaste man kan göra som företag är att utbilda sina anställda. Se också till att lägga ytterligare fokus på att anställda som arbetar på distans vet hur de ska agera för att motverka hot.

Kontinuerligt arbete

Digitala miljöer kännetecknas av kontinuerlig förändring. Det är med andra ord avgörande för ett företags eller en organisations säkerhet att säkerhetsarbetet är en pågående process och inte någonting som enbart tilldelas sporadiskt fokus.

Nya säkerhetsrisker dyker upp hela tiden – främst i takt med att ny teknologi införs, nya system implementeras och nya brister upptäcks av cyberkriminella. Individer som gör intrång i företag och skyddade system tenderar att använda kända brister i programvara. Allt de behöver göra är att ta reda på vilka program företaget använder och därefter leta efter brister. Detta är anledningen till att många företag utvecklar egen programvara som inte distribueras när det rör sig om väldigt känsliga angelägenheter.

Leverantörer av programvara utför själva också kontinuerligt arbete för att fixa säkerhetsbrister i sina program. Men när väl någonting har fixats, måste den uppdaterade varianten av programmet distribueras, vilket enbart kan ske genom uppdateringar. Det är därför viktigt att hålla all programvara inom företaget uppdaterad. Detta gäller samtliga enheter.

Ha en plan

Oavsett hur stora resurser som läggs på att hålla företaget säkert, kan man aldrig täcka allt. Det är därför viktigt att ha protokoll för hur man ska hantera framgångsrika attacker för att minimera eventuell skada. Incidenthanteringsplaner används för att så snabbt som möjligt kunna återhämta sig vid intrång och fortsätta sitt arbete. Dessa planer beskriver vilka åtgärder olika delar av företag bör vidta vid en incident. Vanligtvis består planerna av att identifiera hotet, implementera en motstrategi och eventuella eliminera skadlig programvara eller åtkomstpunkter som intrånget lämnat efter sig.