Bilar har förändrats snabbt. Det är inte längre bara en fråga om motorolja och bromsbelägg – nu handlar det om mjukvara, sensorer och eldrift. Samtidigt ska vardagen i verkstaden fortsätta fungera som vanligt, men det gör den inte alltid.

Bristen på kompetens märks tydligt, och utan rätt folk på plats påverkas hela infrastrukturen.

Det moderna verkstadsflödet – när teknik och logistik måste fungera ihop

När fordonen blir mer avancerade, påverkar det inte bara hur man felsöker eller uppdaterar mjukvara – det förändrar hela sättet man jobbar på i verkstäderna. I dag krävs både specialutrustning och aktuella kunskaper för att hänga med i tempot.

Men tekniken är bara en del av det som pressar vardagen. Minst lika viktig är tillgången till rätt delar – snabbt och till rätt pris. Många verkstäder behöver kunna välja mellan originaldelar och alternativ från välkända tillverkare som ofta håller jämförbar kvalitet utan att kosta mer än nödvändigt. Det gör stor skillnad, både för verkstadens lönsamhet och för kundens plånbok.

Därför använder allt fler digitala portaler för att söka fram produkter, jämföra, kontrollera teknisk information och lägga beställningar direkt. Det sparar tid, minskar risken för fel och gör det enklare att hålla flödet i verkstaden igång – även när det är mycket att göra.

Att få tag på rätt delar snabbt och smidigt gör jobbet enklare, det minskar också risken för onödiga driftstopp och irritation. Med ett brett sortiment, tydlig produktinformation och snabba leveranser blir det lättare att hålla tempot uppe i verkstaden. För den som vill ha allt det samlat på ett ställe: köp bäst bildelar hos AD Bildelar, utan krångel.

Fordonstekniken förändras snabbt – och med den kompetensbehoven

Men rätt delar räcker inte – om inte kunskapen att hantera dem finns på plats. Nya typer av fordon kräver nya typer av kunskap. Det är en enkel sanning som ställer till det rejält för både utbildningsväsendet och dem som redan jobbar i branschen. Elbilar, hybridsystem, avancerade förarassistansfunktioner och ständig digitalisering gör att kraven på att hänga med  att ständigt vidareutbilda sig ökar.

Många av de tekniker som idag jobbar ute i verkstäderna utbildades till en sorts motorer vi inte längre ser. I dag är motorrummet helt annorlunda. Kablar, moduler och datorstyrda system har tagit platsen där förgasare och tändstift en gång satt. Det ställer krav.

Flera initiativ har startats på både nationell och regional nivå för att snabba på omställningen. Det handlar om kompletterande utbildningar, YH-program, och företagssamarbeten med skolor. Men trots det ligger branschen efter. Många verkstäder har svårt att hitta personal med rätt kompetens, och det är inte alltid lätt att avsätta tid och resurser för fortbildning av den personal man redan har.

Utbildning på flera nivåer – men takten räcker inte till

Tekniken har gått fort fram, särskilt när det gäller eldrift och de digitala system som styr dagens fordon. Men skolorna har haft svårt att hålla samma tempo, och resultatet blir att många som kommer ut på arbetsmarknaden inte riktigt är förberedda.

En utmaning är att utbildningarna inte hinner ställa om i takt med utvecklingen. Nya fordon och system dyker upp hela tiden, men det tar tid att justera kursinnehåll, få tag på rätt utrustning och vidareutbilda lärare. Många lärare gör sitt bästa, men står själva inför teknik de inte hunnit sätta sig in i.

För dem som redan är ute i yrket är problemet ett annat. De vet att de behöver fylla på sitt kunnande, men det är inte lätt att få tid över. Att skicka någon på kurs innebär ofta att en annan person får jobba dubbelt. Det fungerar inte i längden, särskilt inte i små verkstäder där varje individ räknas.

Därför behövs utbildningar som är enkla att ta till sig – kortare, mer flexibla och gärna på distans. Det kan handla om allt från digitala snabbkurser till certifieringsprogram som går att genomföra utan att vara borta från jobbet i flera dagar. Men för att det här ska fungera krävs att fler aktörer är med och tar ansvar. Annars riskerar kunskapsbristen att växa – och det drabbar inte bara verkstäderna, utan hela transportkedjan.

Kompetensförsörjning som samhällsfråga – inte bara ett verkstadsproblem

Det är lätt att se kompetensbristen som ett problem för de enskilda företagen, men egentligen är det en fråga som rör hela samhället. Om inte verkstäderna fungerar som de ska, får det snabbt följder för transportkedjor, kollektivtrafik, logistik och i förlängningen för samhällsekonomin.

Därför behöver vi bredda synen på vad infrastruktur faktiskt är. Det gäller inte bara vägar, järnvägar och elnät – det handlar också om människorna som håller fordonen i rullning.

Utan tillgång till rätt kompetens stannar verkstäderna upp.

I vissa fall är det dock inte kunskapen som brister, utan tillgången till just den komponent som behövs för att få ut ett fordon på vägen igen. Då krävs ett sortiment som täcker även det som inte är standard – äldre modeller, mindre vanliga lösningar, specialdetaljer. Sådant påverkar inte bara en enskild verkstad, utan hela transportflöden.

Att säkra kompetens och reservdelstillgång i hela landet är därför inte ett verkstadsproblem – det är en samhällsfråga. Och den blir allt viktigare i takt med att tekniken fortsätter att förändras.