Kostnaderna för att bygga järnväg i Sverige har mångdubblats de senaste decennierna. En ny rapport från Innovationsföretagen visar att produktiviteten i transportinfrastrukturen är alarmerande låg och att kostnaderna rusar.
– På 70-talet kostade en meter tunnelbana som en Volvo 240, idag kostar en meter tunnelbana fyra Volvo XC60. Produktivitetsutvecklingen i transportinfrastrukturen har varit betydligt sämre än i fordonsindustrin. Det är uppenbart att något inte fungerar som det ska, säger Fredrik Bergström, ekon. dr och en av författarna till rapporten.
Rapporten visar att kostnaden för tunnelbanan i Stockholm, omräknat till dagens priser, nästan har sjufaldigats sedan den senaste större utbyggnaden (Blå linjen på 1970-talet). Dagens utbyggnad av tunnelbanan bedöms kosta 72 miljarder kronor, eller ca 2,4 miljarder kr per km. Blå linjen kostade, i dagens priser, 8,5 miljarder kronor eller 331 miljoner kr per km. Ett annat exempel är Ostlänken, där den bedömda kostnaden per kilometer järnväg har mer än fyrdubblats jämfört med den liknande byggnationen av den relativt moderna Grödingebanan på 1990-talet.
Under de senaste 10–15 åren har det även tagits fram ett stort antal utredningar och forskningsrapporter som pekat på att infrastrukturbranschen har stora och bestående produktivitets- och kostnadsproblem.
– Vi får allt mindre järnväg för varje skattekrona. Sverige står inför 1 200 miljarder i infrastrukturinvesteringar i väg och järnväg – för att de verkligen ska bidra till samhällsnytta behöver vi en gemensam förståelse för de utmaningar som bromsar utvecklingen. Utan en ny strategi riskerar vi att kasta pengar på ett system som inte levererar, säger Richard Österberg, analyschef på Innovationsföretagen.
Rapporten pekar på flera problem:
Bland annat låsta planeringsprocesser, svag konkurrens i upphandlingar och ett otillräckligt strategiskt nyttjande av teknikkonsulternas kompetens. Bristande politisk prioritering, komplex lagstiftning, låg innovationsgrad och svagt samarbete mellan aktörer förvärrar situationen. Politiker, myndigheter, beställare, konsulter och entreprenörer har ett gemensamt ansvar att ge skattebetalarna mer väg och järnväg för pengarna.
Innovationsföretagen pekar på att det inte räcker med mindre åtgärder – det krävs ”större grepp” som innebär:
Helhetsgrepp och gemensamt ansvar – politik, myndigheter, konsulter och företag måste samverka kring en gemensam strategi.
Tidiga smarta beslut – kortare planeringsprocesser och bättre underlag för snabbare genomförande.
Innovativa upphandlingar – kontrakt som premierar kvalitet, innovation och riskdelning framför lägsta pris.
Produktivitetslyft i alla led – effektivare tillstånd, mer digitalisering, industrialisering och bättre underhåll.
Nya modeller för genomförande – alliansprojekt, OPS-lösningar och reformer som frigör kapacitet och tar in internationell kompetens.
Rapporten är en väckarklocka inför framtida investeringar – och en uppmaning till hela infrastruktursektorn att formulera en ny djärv vision som tar sikte på att höja produktiviteten och använda resurserna smartare.
