Hela 93 procent av resenärerna i kollektivtrafiken tycker att det är fel att resa utan giltig biljett. Betalningsviljan är lägst runt storstäderna, men det är fler som säger att de inte vill betala än de som faktiskt inte betalar för sin resa. Det visar en ny fördjupningsrapport från Kollektivtrafikbarometern, med fokus på frågor kring attityder kring biljettkontroll och betalningsvilja.
Biljettintäkter är grundläggande både för kommersiell och samhällsfinansierad kollektivtrafik. En viktig del av intäktssäkringen är biljettkontrollen. Den nya rapporten med statistik från Svensk Kollektivtrafiks resvane- och attitydundersökning Kollektivtrafikbarometern är den första med fokus på just biljettkontroller och viljan att betala för sig i kollektivtrafiken.
93 procent av de tillfrågade svenskarna tycker det är fel att resa utan giltig biljett. Lägst är andelen bland de som reser 5–7 dagar i veckan, yngre, män, studerande och boende i storstäder och dess inpendlingsområde. 95 procent har rest på giltig biljett senaste månaden, men 80 procent av studenterna har rest utan biljett minst en gång. Det finns även en tydlig koppling mellan de som uttrycker missnöje med kollektivtrafiken och de som tycker det är okej att resa utan giltig biljett.
– När vi ställer frågan till resenärerna som ofta väljer att resa utan giltig biljett, är de vanligaste argumenten; ett högt prisläge, individuella ekonomiska skäl och att kollektivtrafik borde vara helt samhällsfinansierad. Bland de som reser utan biljett enstaka gånger är det istället att det varit en kort resa, möjlighet att chansa uppstod samt brister i teknik och service som motiverade dem, berättar Mattias Andersson, ansvarig för Kollektivtrafikbarometern.
Biljettkontroll och bemötande
I rapporten ställdes också frågor om resenärernas attityd till biljettkontroll. 4 av 10 resenärer har fått sin biljett kontrollerad senaste månaden och 68 procent upplevde att biljettkontrollanterna har ett trevligt bemötande. Bland de som reser 5–7 dag/vecka finns störst andel som inte gillar bemötandet. De som upplever sig sämre bemötta är främst personer som blivit kontrollerade senaste månaden samt bland studenter och bland män. De som reser med tåg tycker bemötandet är mer trevligt än de som reser med andra färdmedel.
– På organisationsnivå är det viktigt att fortsätta följa andelen som fuskar. Då är det lättare att se var man ska göra insatser för att förhindra att de som har betalningsvilja idag inte förvandlas till chansare. Med den nya statistiken ser vi mer kring vilka grupper våra medlemmar kan prioritera för proaktiva insatser för biljettkontroll. Men sen handlar det också om att genomföra åtgärder som faktiskt motiverar. Och att hitta lösningar som förenklar för resenärerna att lösa en biljett eller att erbjuda biljettmodeller där även priset på korta resor upplevs motiverande hos resenärerna, säger Mattias Andersson.
