Sveriges drönarbransch bromsas av allt längre väntetider för tillstånd från Transportstyrelsen. Situationen har blivit så ohållbar att företag nu uppger att de kan tvingas pausa projekt, flytta utomlands eller till och med avveckla verksamheten. Det kan få negativa konsekvenser för bland annat klimatomställningen, infrastruktur, forskning och Sveriges civila försvar.

Handläggningstiderna för operativt tillstånd för drönare har blivit så långa att de hotar både företagens verksamhet och utvecklingen av viktiga samhällstjänster. Enligt Transportstyrelsen tar det i dag sju månader innan ett ärende ens tilldelas en handläggare, vilket skapar stor osäkerhet för bolag som är beroende av att kunna arbeta lagligt och planera sina projekt. I praktiken innebär det att företag tvingas pausa uppdrag, flytta verksamheten utomlands eller riskera nedläggning.

– Den nuvarande situationen är ohållbar. När myndighetsprocessen står stilla i månader och ibland år riskerar vi att tappa både innovationskraft och viktiga tjänster som samhället är beroende av. Det handlar om företag som vill investera, växa och bidra, men som istället fastnar i en tillståndsprocess utan tidsramar, säger Victoria Barrsäter, branschansvarig på Svenska Drönarnätverket.

Försenar viktiga innovationer

Flera företag vittnar om samma problematik. Nordluft, vars teknik kan skära kostnader och minska utsläppen inom skogsbruket, har i ett ärende väntat 18 månader på besked om tillstånd att flyga. Sweco har ett ärende som dragit ut till 20 månader utan klart besked. Airpelagos senaste ansökan tog elva månader att få godkänd, vilket enligt bolaget kostade dem fyra miljoner kronor.

– Det här är företag vars tjänster kan effektivisera och utveckla arbetet inom en rad olika branscher. De möjliggör alltifrån transporter av hjärtstartare till effektiv planering av infrastruktur – viktiga delar i svenskt totalförsvar. Men de kommer aldrig upp i luften på grund av att Transportstyrelsen inte följer sitt uppdrag och kan ge besked om tillstånd i rimlig tid, fortsätter Victoria Barrsäter.

Kostnaderna för mer resurser till Transportstyrelsen att handlägga ärenden, kan sättas i relation till alternativkostnaden av en drönarbransch på paus.

– Regeringen lägger tolv miljarder på det civila försvaret, där drönarna har en central roll. Men en stor del riskerar att kastas i sjön om inte innovationer kan omsättas i handling, och det är inte mycket som behövs. 20 miljoner till Transortstyrelsen för att hantera tillstånd för obemannad luftfart hade gjort underverk, avslutar Victoria Barrsäter.

Bild: Vilius Kukanauskas