Nästan hälften av alla lastbilstransporter med containrar i Sverige sker utan last. Forskare vid Chalmers har utvecklat beräkningsmodeller som ger en detaljerad bild av resorna – och därmed vägledning för mer effektiva containertransporter, med lägre kostnader och minskade utsläpp.
Den globala transportsektorn stod 2019 för omkring 15 procent av världens växthusgasutsläpp, och vägtrafiken var den största utsläppskällan inom sektorn. En viktig del i arbetet med att minska utsläppen är att effektivisera godstransporterna. Containrar spelar en central roll i världshandeln, eftersom de kan flyttas mellan fartyg, tåg och lastbil. Men efter lossning finns inte alltid ny last i närheten, vilket gör att containern måste flyttas innan den kan användas igen.
Forskare vid Chalmers tekniska högskola har analyserat svensk godstrafik mellan 2016 och 2019, och konstaterar att närmare hälften, 44 – 46 procent, av alla lastbilstransporter med containrar skedde utan last. Sammanlagt stod de tomma transporterna för omkring en tredjedel av godstrafikens totala körsträcka.
– En stor del av containertransporterna fraktar inget gods, men tar ändå upp vägkapacitet och kräver bränsle, infrastruktur och arbetstid. Det innebär kostnader och utsläpp som vi vill undvika, säger Violeta Roso, universitetslektor vid Chalmers.
Geografin viktigare än branschen
De tomma transporterna var ojämnt fördelade. Omkring 77 procent skedde inom samma län, och start- och destinationslän hade större betydelse för sannolikheten för en tom transport än vilken bransch den tillhörde. I Blekinge, Västra Götaland, Skåne och Kalmar län var sannolikheten lägre att en containertransport skedde utan last när den startade i dessa län, men högre när den hade sin slutdestination där. Alla fyra länen har stora hamnar där importen överstiger exporten.
– Tomma transporter var också betydligt kortare än transporter med last. Det tyder på att lastbilar ofta styrs om för att begränsa sträckan med tom container, säger Iván Sánchez-Díaz, universitetslektor vid Chalmers.
Mer träffsäkra åtgärder kan minska tomtransporterna
Forskarnas modeller tar hänsyn till skillnader mellan platser och branscher, och visar därmed var åtgärder kan ge störst effekt.
– Modellerna visar vilka ursprung, destinationer och sektorer som har högst sannolikhet för tomkörning. Det gör det möjligt att rikta insatser mer precist, mot exempelvis hamnregioner eller vissa branscher, säger Violeta Roso.
Enligt studien kan bättre samordning och informationsdelning minska behovet av att flytta tomma containrar. Forskarna riktar flera förslag mot branschen, exempelvis att åkerier kan arbeta mer med planeringen av returlaster eller att rederier i ökad utsträckning delar information om tillgängliga containrar och var de behövs.
Tomma containertransporter är en global utmaning. Enligt forskarna skulle modellerna kunna användas i fler länder för att kartlägga lastbilstransporter med containrar utan last, och för att förstå de viktigaste faktorerna som förklarar dem.
– Vi hoppas att forskningen ska hjälpa transportbranschen att se var det finns störst möjligheter att minska onödiga körningar, och bidra till att aktörer kan samordna sina transporter bättre. Det kan bli ännu ett steg mot att minska transportsektorns klimatpåverkan, inte bara i Sverige utan också internationellt, säger Violeta Roso
* Källa: IPCC (2022), Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change, Working Group III.
