Trafikverket bygger ett nytt förbindelsespår mellan Ådalsbanan och Tunadalsspåret för att förenkla järnvägstrafiken till och från Sundsvalls hamn. I projektet ingår även att rusta upp en del av Tunadalsspåret och att bygga ut mötesstationen i Birsta.
– Projektets syfte är att möjliggöra miljövänliga transporter till och från Sundsvalls hamn. Sundsvalls Logistikpark byggs nära hamnen och den nuvarande kombiterminalen ska flyttas till logistikparken. Kombinationen upprustad och ny järnväg med hamnen och logistikparken ger en möjlighet att koppla ihop sjöfart och järnväg på ett sätt som inte var möjligt tidigare, säger Håkan Åberg som är projektledare på Trafikverket.
Projektet är uppdelat i tre etapper. I etapp Birsta byggs dubbelspår längs Ådalsbanan på delen mellan E4 och Birsta mötesstation. Det byggs också ett tredje mötesspår för lokrundgång, så att norrgående tåg från Tunadal ska kunna lokvända utan att trafiken på Ådalsbanan påverkas.
Etapp Tunadalsspåret innebär upprustning och elektrifiering av det befintliga Tunadalsspåret mellan Sundsvalls hamn och Johannedals industriområde. När spåret är klart kan elektrifierade tåg köra ända fram till Sundsvalls hamn.
Nytt förbindelsespår
– I etapp Birsta är markarbetena klara och nu pågår spårbygge. I etapp Tunadalsspåret är upprustningen av järnvägen klar. Den var i dåligt skick och hastigheten var sänkt till 10–20 kilometer i timmen. Den har rustats till bra standard och bärighet och elektrifieras nu och får ett modernt signalsystem, säger Håkan Åberg.
I etapp Maland byggs ett helt nytt järnvägsspår som ska koppla ihop Ådalsbanan med Tunadalsspåret. Syftet är att göra transporter till och från Sundsvalls hamn enklare och mer tidseffektiva. I dag måste tåg från hamnen köra Tunadalsspåret upp till Timrå Central och vända för att komma ut på Ådalsbanan.
Det nya förbindelsespåret byggs från Ådalsbanan vid E4 till Tunadalsspåret vid Johannedals industriområde. När det är klart kommer det befintliga Tunadalsspåret norr om den punkten att rivas. Den nya järnvägen kopplas ihop med den utbyggda mötesstationen i Birsta.
Berget blir bankar
Det nya förbindelsespåret blir cirka två kilometer långt. Längs sträckan finns en hel del berg vilket innebär stora bergskärningar. Det berg som sprängs krossas och används för att bygga järnvägsbankar.
I etappen ingår även bygget av två nya broar, en mindre över en gång- och cykelväg och en större över Johannedalsvägen. Ett par hundra meter av den vägen flyttas för att få en bra vinkel mot den nya järnvägen.
NRC utför järnvägsarbetena på etapperna Birsta och Maland. Totalt är det tolv växlar som ska läggas samt två som ska flyttas i projektet. Det görs med en Kirowkran som åker längs spåret, hämtar en växeldel och åker till där den ska läggas.
– Det ställer krav på planeringen. Normalt kan de olika teknikslagen dela upp en sträcka så att växeljobb görs i söder samtidigt som det byggs kontaktledning och signal i norr. Men här är det så många växlar och delar att kranen måste åka fram och tillbaka. Det gör att växelarbetet lägger beslag på hela sträckan vissa perioder under inkopplingen våren 2023, förklarar Andreas Åhrlin som är platschef på NRC.
Mindre stress
I år har sex växlar lagts utan att de kopplas in. Nästa år ska resterande åtta växlar läggas.
– Att det inte är några inkopplingar i år har för- och nackdelar. Normalt har vi en helg på oss att lägga ett par växlar och få dom inkopplade under ett tågstopp. Nu slipper vi den stressen och kan jobba i lugn och ro under 2022, och även fördela resurser till andra projekt. Nackdelen är att nästa år blir det väldigt mycket arbete med flera växelläggningar och två stora inkopplingar.
Vid läggning av kablar längs spåret i projektet används en kabelsläde. Den är monterad på en rälsgående grävlastare eller grävare. Först rullas kablarna ut vid sidan av kabelrännan. Kabelsläden lyfter upp ett antal lock på kabelrännan och en hake för ner kablarna i rännan. I takt med att släden förs framåt läggs locken tillbaka igen.
– Att ingen behöver lyfta av och på locken spar ryggar, samtidigt som det spar tid och är bra för ekonomin i projektet, påpekar Andreas Åhrlin.
