Nyheter

Rostande Sundsvallsbro får katodiskt skydd

Sundsvallsbron får ett katodiskt skydd mot korrosion.  Sju av brostöden förses nu med påtryckt ström. Orsaken är att de åtta brostöd som står i vatten har börjat rosta, trots att bron byggdes så sent som för tre år sedan. Efter utvärdering av försök på ett stöd får nu hela bron katodiskt skydd.

 – Att brons spontlådor skulle rosta var ingen nyhet vare sig för oss eller entreprenören. Det fanns så klart med som en förutsättning i entreprenörens redovisning av brons ”Tekniska lösning”. Tvisten mellan Trafikverket och entreprenören handlade om med vilken hastighet brons spontlådor korroderade och om den tekniska livslängden om 120 år skulle uppnås. Det berättar Anders Westlund, Trafikverkets projektledare.

Skyddet utförs som elektrolytiskt katodiskt skydd, det vill säga en anläggning med påtryckt ström. Systemet omfattar anodsystem, referenselektroder, kablage, likriktare med mera. Det katodiska skyddet skapas genom att brostöden förses med ett nät och att det läggs på elektrisk spänning.

Sundsvallsbron är en drygt 2100 meter lång högbro som leder E4 över Sundsvallsfjärden. Den byggdes så sent som 2015 som en del av E4:an-projektet, en 20 kilometer lång motorvägssträcka av E4.

Bron drabbades tidigt av en rad fel och brister som åtgärdats av entreprenören. De allvarligaste problemen är korrosion på brostöden som beskrivs ha orsakats av att vattenmiljön varit aggressivare än väntat.

 Uppförandet av Sundsvallsbron byggde på en lösning som man på Trafikverket inte varit med om tidigare, men som man lät entreprenören använda på egen risk. Brostöden utgjordes av stålspont, som slogs ner i form av fyrkantiga lådor och som skulle ta upp all last från bron.

Mer fokus på bärighet än på livslängd

– Det var fokus på både bärighet och beständighet från första början. Trafikverket godkände efter en handläggningstid entreprenörens redovisning med beräkningar för bärighet, men i beständighetsfrågan hittade vi ingen överenskommelse

När den begynnande korrosionen upptäcktes köpte Trafikverket ut entreprenören från ansvar och satsade på ett katodiskt skydd som nu anses skydda bron tekniskt i 120 år.

– Vi valde att göra det här själva för att systemet skulle bli optimerat, robust och kostnadseffektivt. Med ett optimerat system säkerställs spontens tekniska livslängd samtidigt som driftskostnaderna minimeras och livslängden på det katodiska skyddet maximeras. Dessutom ger ett optimerat system minsta möjliga miljöpåverkan eftersom utsläppen av klorgas står i proportion till den påförda strömmen, säger Anders Westlund.

Redan 2016 gjordes tester med elektrolytiskt katodiskt skydd på ett av stöden och de föll väl ut.

– Vi ville känna oss för och hitta ett system som skulle fungera i full skala. Testerna har utvärderats och vi anser att vi fått en fullvärdig skyddseffekt, som åstadkoms med minsta möjliga förbrukning av el. Efter 16 månader har vi kunnat konstatera att det fungerat jättebra.

Viktigt att få optimal inställning

– Inte minst har det handlat om att ställa in strömmarna. Ju mindre ström som behövs desto mindre driftkostnader blir det förstås. Sedan dess har vi handlat upp åtgärder för de övriga stöden.

– Vi har funnit ett system som är tryggt och driftsäkert och förhållandevis ekonomiskt, säger Anders Westlund, som vet av andras erfarenhet att katodiskt skydd fungerar.

– Det finns många exempel från till exempel kärnkraftverk, oljeriggar, båtar och kajutlägg som skyddas från korrosion på det här sättet. Metoden är vedertagen och kommer säkert att användas än mer i framtiden, inte minst när det gäller kajer i våra hamnar.

FAKTA:

Utförande av katodiskt skydd på Sundsvallsbron.

Kostnad: 20 MKR

Byggherre: Trafikverket Region Mitt

Totalentreprenör: Savcor OY