Trots vägverkets nollvision sker varje år ett stort antal svenska viltolyckor. Dashcam-tillverkaren Nextbase har sammanställt Polisens statistik om när, hur och var viltolyckorna sker på svenska vägar. Pandemiåret 2020 innebar en minskning medan 2021 innebar nya höjder för viltolyckorna. Södra- och mellersta Sverige drabbades hårt i fjol och det är region Västra Götaland som sticker ut mest.
2016 blev bilkameror tillåtet enligt lag i Sverige men trots att det innebär både lägre försäkringspremie och kan användas som bevismaterial är det få bilister som valt att installera en. För fjärde året i rad är antalet viltolyckor markant högre under timmarna mellan skymning och midnatt. Under 2021 dokumenterade polisen 37,6 procent av alla viltolyckor klockan 18:00-00:00. Sammanställningen baseras på data från 2018–2021 och omfattar cirka 50 000 olyckor per år.
Förarens beteende viktig faktor
Den mänskliga faktorn hamnar ofta in skymundan när viltolyckor kommer på tal, men faktum är att människan har svårt att uppskatta hastighet, ser dåligt i mörker och kör sitt fordon mycket på ren rutin, så kallad automatisk bilkörning, enligt Arbetsmiljöverket.
– Vi behöver tillsammans arbeta med att minska antalet viltolyckor. Förarens kunskap och uppmärksamhet har stor betydelse för att minska risken att en olycka sker, säger Jonas Hysing, ordförande i Nationella Viltolycksrådets vid Polismyndigheten, enligt ett uttalande i ett pressmeddelande om hur viltolyckor ökar.
Dashcams kan förebygga och larma
Samtidigt som södra Sverige satsat hårt på ekodukter för vilt och nått goda resultat, så pekar Nationella viltolyckrådets handlingsplan på behovet av att hitta fler metoder för att avvärja viltkollisioner. Underlag för detta kan till exempel åstadkommas genom att filma viltolyckor i den spårbundna trafiken, står det i planen. Även i biltrafiken skulle en ökad användning av så kallade dashcams, fordonskameror i körriktningen, kunna ge förebyggande information om händelseförloppen runt viltolyckor och som kan bidra till en ökad trafiksäkerhet.
– Moderna dashcams gör idag mer än att fånga viktiga filmklipp från trafiken, den kan också ringa SOS Alarm automatiskt när en olycka sker. Särskilt i glesbygd har det betydelse i de fall förare och passagerare inte själva kan larma, säger Robert Ingebretsen, sverigeansvarig för Nextbase.
Antalet olyckor och vilka djurarter som är inblandade varierar stort över landet
I södra och mellersta Sverige är det främst rådjursolyckor medan hälften av viltolyckorna i norra Sverige (46 procent) sker i kollisioner mellan bilister och älg. Många moderna bilkameror som säljs idag har en funktion som skickar en nödsignal till larmcentralen vid allvarliga olyckor med personskador, något som är vanligt vid viltolyckor där älg är inblandat. I norra Sverige sker även många olyckor med ren varje år och trots det lägre antalet viltolyckor under pandemiåret 2020 så har antalet dokumenterade ren-olyckor ändå ökat varje år sedan 2018.
Västra Götalandsregionen, som består av Göteborgs Län, Bohuslän, Skaraborgs Län och Älvsborgs Län, utmärker sig tydligt i statistiken eftersom 20 procent av alla viltolyckor i Sverige sker i detta område. Området står ut eftersom det har gott om viltolyckor med alla de stora viltarterna såsom rådjur, älg, vildsvin, dovhjort och kronhjort. Fyra av fem av de mest olycksdrabbade vägarna i regionen är landsvägar eller riksväg utan viltstängsel och med dålig sikt.
Även i södra och mellersta Sverige sker varje år ett stort antal viltolyckor med större djur. Vildsvin, dovhjort och kronhjort är vanliga i Södra Sverige och står för 15,4 procent av totala antalet olyckor. I mellersta Sverige står rådjursolyckorna för 82 procent av viltolyckorna, men regionen hade under åren 2018-2020 en stadig ökning av vildsvinsolyckor med toppnoteringen på 9 procent under 2020. Under 2021 märktes en betydande minskning i vildsvinsolyckorna och vid förra årets slut stod dessa för 6 procent av alla olyckor i området.
Var fjärde olycka sker sista kvartalet
Antalet bilar på de svenska vägarna ökar med cirka 1 procent varje år vilket gör det allt svårare för viltbeståndet att säkert korsa vägarna. Viltbeståndet hålls i schack av jakten och under hösten skjuts stora delar av beståndet av, samtidigt sker ändå flest viltolyckor just då. De månader som toppar listan med flest viltolyckor de senaste fyra åren är oktober och november (drygt 25 procent av olyckorna), medan mars och april är de månader då risken är som minst (endast 13 procent).
