Historiskt har våtmarker minskat främst genom utdikningar eller för att de växer igen. Ny statistik från Statistiska centralbyrån visar dock att varje år påverkar landets exploatering den totala ytan med våtmarker.

Hittills har cirka 30 kvadratkilometer våtmark och 180 kvadratkilometer torvmark använts till vägar, järnvägar och byggnader över hela landet.

När samhället bygger infrastruktur på torvmarker, och de därmed avvattnas, sker ökade utsläpp av växthusgaser. Trots att regeringen öronmärker statliga medel för att återväta utdikade torvmarker visar siffrorna att exploateringen påverkar landets torvmarker varje år.

På årlig basis exploaterade Sverige omkring 1,6 och 1,8 kvadratkilometer torvmark under år 2021 respektive 2022.

– Exploateringen som sker varje år får betydande konsekvenser. Speciellt oroande är siffrorna över exploateringens påverkan på omkringliggande torvmark eftersom den motsvarar ytan som Sverige årligen återväter, förklarar Matti Ermold, handläggare på Naturvårdsverket.

Sverige restaurerar årligen cirka 10 kvadratkilometer torvmark. De nya siffrorna visar att exploateringen påverkade omkringliggande mark motsvarande 9 kvadratkilometer torvmark under 2021 och 11 kvadratkilometer under 2022.

Att också beräkna påverkan på omkringliggande mark är viktig eftersom samhället ofta gräver diken när vi bygger vägar, byggnader och annan infrastruktur. Diken avvattnar omkringliggande mark och påverkar dess naturliga vattentillstånd (hydrologi).

– Historiskt sett har dikning varit det största hotet mot torvmarker, men framöver kan exploatering vara ett allt större problem. Det är därför viktigt för oss på Naturvårdsverket att följa trenden. Det kommer att finnas en fortsatt efterfrågan på marken, speciellt i södra och mellersta Sverige där vi också behöver återskapa fler våtmarker för att klara flera miljö- och klimatutmaningar, betonar Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket.