Under ett år har Trafikverket testat digitala hastighetshinder så kallad geofencing med ett 40-tal timmerbilar genom fyra orter i Jämtland och Västernorrland. Testet föll väl ut och skogsbolaget och åkerierna väljer nu att fortsätta använda sig av tekniken efter pilotprojektets avslut.
Projektet har i samarbete SCA skog och lokala åkeriföretag använt tekniken på sträckor i Rissna, Hällesjö, Laggarberg och Timrå med goda resultat. Sträckorna valdes ut eftersom de går genom orter med mycket tung trafik i miljöer där barn och äldre använder landsvägen som sin bygata till skola, skolbuss eller som promenadstråk, vilket lett till en upplevd otrygghet.
– Försök med digitala hastighetsgränser, så kallad geofencing, är i sig inget nytt, däremot är test på vägar i landsbygd en ny miljö för tekniken. Vi har använt teknik som finns i moderna lastbilar men som behövt viss intrimning för att slå till precis när den ska och inte när man kört en bra bit in i en zon, säger Jan Lindgren, senior utredningsledare och ansvarig för pilotprojektet i Norra regionen.
Att bygga om för att höja trafiksäkerheten på vägarna är svårt, kostsamt och inte alltid samhällsekonomiskt lönsamt. Tanken med pilotprojektet digitala hastighetshinder var därför att med enkla medel kunna öka trafiksäkerheten och tryggheten för trafikanterna.
Att hålla nere hastigheten på en sträcka är ett sätt att förbättra trafiksäkerheten, då hastigheten är en av de viktigaste faktorerna som styr just trafiksäkerheten. En lägre hastighet ökar chansen att föraren hinner reagera och därmed undvika kollisioner, och det minskar även det faktiska krockvåldet vid en kollision.
Systemet fungerar och bilarna håller rätt hastighet
– En del av projektets fokus har varit på hur förarna upplever systemet och responsen från förarna har varit god. Förare som deltagit i projektet under ett år har uttryckt att de inte vill vara utan systemet nu när de provat på. Att tekniken hjälper till under körning och bidrar till att skapa bättre trafiksäkerhet och gör det tryggare för alla inblandade, avslutar Jan Lindgren, senior utredningsledare och ansvarig för pilotprojektet i Norra regionen.
Utöver att förarna har uppskattat att köra med systemet så har pilotprojektet visat goda resultat när det kommer till att öka hastighetsefterlevnaden på sträckorna vilket ju är projektets huvudsyfte. På alla sträckorna så visar resultatet att hastighetsefterlevnaden ökar för de fordon som har systemet för hastighetsbegränsning, jämfört med de utan systemet.
Det visar på att systemet har stor potential för att hjälpa till att öka tryggheten vid idag utsatta vägmiljöer.
