För fjärde året i rad arrangerades konferensen Ekotransport 2030. Bakom denna står Aktuellt Hållbarhet och 2030-sekretariatet. Planen är att hålla konferensen varje år till och med 2030.
Arrangörerna tar fasta på miljömål som har ställts upp för 2030. Ett av de mest angelägna målen för infrastrukturen är fossilbränslefria transporter år 2030, preciserat som 70 procent lägre klimatpåverkan. Det blir ett viktigt delmål inför att hela Sverige ska bli klimatneutralt senast 2045.
Varje år bjuder konferensen in ett fokusland och i år var det Kina – ett land vilket som bekant är mycket olikt vårt. Mindre bekant är kanske att även Kina har politiska ledare med stora miljöengagemang. Redan 2009 bestämde sig Kina för storsatsning på eldrivna fordon. Landet har idag 230 tillverkare av elbilar och där arton av tillverkarna har tillstånd för massproduktion. Under 2017 producerade Kina 652000 elbilar (exklusive hybridbilar) och målet för 2020 är över två miljoner.
Kinas ambassadör i Sverige – Gui Congyou – inledde konferensen genom att hänvisa till president Xi Jinpings uttalande om att vi måste vara rädda om Jorden. Ambassadören talade också om Sveriges höga ambition och sa att landet kan visa vägen för hur bra det kan bli i framtiden.
Nevs kommer nästa år
Svenskkinesiske Kai Johan Jiang som etablerat Nevs fabriker i Trollhättan och i Tientsin (utanför Peking) berättade om sin uppväxt i en fattig miljö på den kinesiska landsbygden, men där det fanns ren luft och rent vatten. Efter en sagolik karriär som började med högskolestudier i Västerås (!) och fortsatte i Kina med byggande av halmeldade kraftvärmeverk, sålde han sitt energiimperium och satsade pengarna på att överta Saabs konkursbo. Alla väntar nu på de första eldrivna Nevs-bilarna. Produktionen inleds i stor skala i Tientsin nästa år och sedan kommer Trollhättan.
– Det ska bli bilar med hög kvalitet, men samtidigt ingen lyx, så att priset blir överkomligt, sa Kai Johan Jiang. De första producerade bilarna kommer kanske snarare att köpas av bil-pooler än av privatpersoner.
Viktiga drivkrafter bakom Nevs är förutom klimatet, också miljö och hälsa, med rent vatten och ren luft; det sistnämnda en viktig drivkraft för omställning av trafiken i trånga kinesiska städer.
Valmanifest
Ekotransportkonferensen och 2030-sekretariatet har formulerat ett valmanifest inför valet i höst; det vill säga vad politikerna bör se till att göra för att vi ska nå miljömålen. Konferensbesökarna fick rösta fram vilka 5 av följande 10 som var viktigast och riksdagsmän från alla partier fick sedan debattera de 5 (markerade) punkterna.
1 * Sverige som föregångsland
2 * Lönsamt att göra rätt
3 Klimat i fokus – med optimerade synergieffekter
4 * Faktisk klimatpåverkan – inte teknik eller råvara
5 * Långsiktigt men inte stelbent
6 Skydda och tro på konsumenten
7 Delningsekonomi för transportsektorn
8 Multimodal mångfald
9 Värdera liv lika
10 * Lokal frihet
Alla partiföreträdare utom Sverigedemokraternas Matti Kinnunen ställde sig bakom Sverige som föregångsland. Moderaternas Maria Malmer Stenergard påpekade att miljöhänsyn och tillväxt måste kombineras. Centerpartiets Martin Ådahl menade att utsläppskurvorna inte minskar som planerat och politikerna måste ta bättre beslut om kraftigare styrmedel.
Bland annat ”Lönsamt att göra rätt” handlar om styrmedel. Liberalernas Lars Tysklind gillade inte Bonus malus, utan ville styra med skatter, exempelvis mer differentierade bilskatter. Kristdemokraternas Lars-Axel Nordell pläderade för grön skatteväxling. Vänsterpartiets Emma Wallrup ansåg att mer pengar måste flyttas över till offentlig sektor, bland annat för ökad kollektivtrafik. Socialdemokraternas Åsa Westlund pekade på att flyg är billigt att resa med, medan tåget är dyrt. Därför behöver flyget straffas och tåget stödjas, samt de sämsta alternativen helt enkelt förbjudas. I Kina arbetar ledarna på idén att biltillverkare ska tvingas tillverka en viss andel elfordon, för att till slut avveckla tillverkning av fossilbränsledrivna fordon helt. Åsa Westlund funderade kring idén att exempelvis Volvo skulle tvingas inrätta sin produktion under ett utsläppstak.
När det handlade om Faktisk klimatpåverkan och om politikerna ska styra mot denna eller styra vissa tekniker/råvaror, menade miljöpartiets Stina Bergström att Klimatklivet är ett bra initiativ, liksom statens satsningar elcykelbidrag och att den svenska biogasproduktionen bör stödjas.
Beträffade lokal frihet tycktes de flesta partiföreträdarna vara överens om att landsting och kommuner gärna får gå före. Hur detta kan ske kom också till uttryck i konferensens tävling ”Stadskampen – mellanstora städer visar vägen”. Efter att på tre minuter vardera ha presenterat sitt miljöarbete, röstades Helsingborg fram som vinnare framför Växjö, Uppsala och Skellefteå.
Stora tågprojekt även i andra länder
Trafikverkets programchef för en ny generation järnväg – Peter Uneklint – redogjorde för Sveriges planer på höghastighetståg. Vi fick genom Venstres Solveig Schytz höra hur Norges järnvägsnät ska förbättras, bland annat för att föra över persontrafik från flyg till järnväg. Girts Bramans som är country manager för Railbaltica i Lettland berättade om den nya sträckning som börjar byggas nästa år och som ska förena Finland med baltstaterna och gå vidare ner till Polen och ansluta med såväl sydliga som öst-västliga järnvägslinjer.
Hägrande mål?
Hur långt har då Sverige kommit på vägen mot målet 2030? Per Östborn som är indikatoransvarig på 2030-sekretariatet berättade inledningsvis om trenderna under 2017. Bilarna blir inte effektivare (bränslesnålare) enligt önskvärda trendkurvor, utan blev faktiskt törstigare förra året. Andelen förnybart bränsle ökar, men ökningstakten har avtagit. Körbeteendet (körsträcka per privatperson) står still. Under 2017 var faktiskt användningen av fossila drivmedel något större än året före. Flera gånger under konferensen återkom man till dessa illavarslande trender. Det förefaller dags för politikerna att lägga in ännu högre växlar, och styrmedel verkar vara accepterade i de flesta politiska läger. Något som både politiker och andra talare ofta påpekade var att klimatpåverkan från fritidsresande måste minska och såväl personer som gods måste flyttas från miljödåliga till miljöbra transportmedel.
