Trafikanalys publicerarett kunskapsunderlag om persontransporter i Sverige med olika trafikslag och färdsätt; nationellt, i storstadsregioner, i små och medelstora städer samt i gles- och landsbygder. Redovisningen omfattar hur resor sker idag och en analys av möjligheterna att resa för olika grupper i samhället.
– Att resa, hur ofta, i vilket ärende, med vilket färdmedel och resornas längd bestäms av de faktiska förutsättningarna att resa. Men de bestäms också av individernas värdering av hur de uppfattar möjligheterna att resa, säger Krister Sandberg, projektledare.
Analysen bekräftar bilden av att det ser olika ut i Sveriges regioner och för skilda socioekonomiska grupper, vilket påverkar möjligheterna att binda samman bostäder, arbetsplatser och fritidssysselsättningar. På samma sätt finns det skillnader mellan grupper i resmönster vad gäller val av färdmedel, restid, reslängd och ärende.
Bilden som framträder är att tillgängligheten, inte oväntat, generellt sett är högre i städer, än på landsbygd. Ett högt bil- och körkortsinnehav i ett område korrelerar med fler bilresor, och ett stort utbud av kollektivtrafik leder till fler kollektivtrafikresor. När hänsyn tas till flera förutsättningar samtidigt finns fortfarande ett svagt, men positivt samband – bättre förutsättningar att resa samvarierar med fler genomförda resor.
– Att individer eller grupper av individer reser mindre än andra behöver inte betyda att deras förutsättningar är sämre. För en grupp kan låg mobilitet vara självvald och också eftersträvansvärd utifrån attityder och värderingar. För andra grupper är en låg mobilitet mindre självvald och kan då vara hämmande för självständighet och delaktighet i samhället, säger Krister Sandberg.
Analysen innehåller också ett utvecklingsperspektiv till år 2050. En viktig omvärldstrend är urbanisering i kombination med ökande och åldrande befolkning. Större delen av befolkningstillväxten kommer att ske i dagens storstadsområden. I framtiden behöver därför transportsystemet möta en ökad efterfrågan på transporter och risk för trängsel i urbana områden, och erbjuda en grundläggande tillgänglighet i mer glesa områden där bilen idag är viktig för tillgängligheten. En åldrande befolkning medför en ökning av försörjningskvoten, vilket i förlängningen riskerar att urholka anslag till investeringar och underhåll av transportinfrastruktur liksom till stöd till kollektivtrafik, särskilt i glesare områden. Ökad digitalisering kan samtidigt leda till bättre tillgänglighet utan mobilitet.
Ny teknik och nya affärsmodeller som ökad digitalisering, elektrifiering, automatisering och delningsekonomi kan med rätt styrmedel bidra till att lösa tillgänglighetsproblem både i stad och på landsbygd. För att undvika trängsel i storstadstrafiken behöver kapacitetsstark kollektivtrafik vara tillräckligt attraktiv för att klara konkurrensen från framtidens personbilar, t.ex. förarlösa bilar, vilket sannolikt förutsätter att även kollektivtrafiken är förarlös.
Foto: Trafikanalys
