Ostlänken, den första delen av framtidens nya stambana för höghastighetståg Stockholm – Göteborg och Stockholm – Malmö, har redan börjat byggas om än i blygsam omfattning. Planeringen för den 16 mil långa järnvägen mellan Stockholm och Linköping är i full gång och många stora utmaningar finns, inte minst geotekniska.
Dubbelspåret från Stockholm (Järna) till Linköping byggs för hastigheter upp till 250 km/h med successiv byggstart mellan 2017 och 2022 och planeras stå klart mellan 2033 och 2035. Kostnad enligt prognos: 54 miljarder kronor.
Den nya järnvägen byggs uteslutande för persontrafik och förväntas bidra till en regionförstoring, bland annat genom att möjliggöra ökad pendling i regionen. Därmed anses den få ett stort värde trots att övriga delar i helheten dröjer. Systemet som helhet planeras för 320 km/h och ballastfritt spår, medan Göteborg – Borås och Ostlänken utgör undantag med 250 k/h. Hässleholm – Lund finns också med i överblickbar plan.
Inalles kommer den 16 mil långa Ostlänken att innehålla cirka 100 broar och 30 kilometer tunnlar. I huvudsak blir banan markförlagd, med konventionell överbyggnad av ballast, vilket är mer ekonomiskt än en överbyggnad av betongplattor som ofta tillämpas vid byggen för 320 km/h. Regeringen har gett projektet tillåtlighet och arbete pågår för fullt med järnvägsplaner. I stort är korridoren för banan fastställd.
Nyköpings resecenter står på tur
Det byggs för fullt sedan 2017, då det förberedande projektet Kardonbanan vid Norrköping startade, en sex kilometer lång godsbana av konventionell typ från Södra stambanan vid Åby till Norrköpings hamn för tungt gods,
Närmast i tur för byggstart ligger Nyköpings resecenter plus en bibana väster om Nyköping som ansluter till Skavsta.
–Vi står inför en lång rad utmaningar i det här projektet. Två större stadspassager ska till, Norrköping och Linköping, därtill ska såväl E4 som Motala ström och Göta kanal passeras liksom Kolmårdens känsliga miljöer. De längsta tunnlarna blir närmare nio kilometer, säger Morgan Axelsson, specialist geoteknik och funktionsansvarig anläggning Ostlänken.
–Vi ska bygga nya stationer i Vagnhärad, Nyköping, Skavsta, Norrköping (helt nära nuvarande resecenter) och i tunnel i Linköpings tätort. För Linköping har ett nytt konsultuppdrag precis startats där en lokaliseringsstudie ska visa på lämplig sträckning och stationsläge. Där ska markförlagda lösningar jämföras med tunnel- och broförlagda alternativ.
Många tekniska utmaningar
Vid Norrköping kommer banan att gå in i tunnel vid Åby och påslaget för en 8 – 9 kilometer lång tunnel blir precis vid E4. Vid Tullgarns Natura 2000-område dras banan i en knappt fyra kilometer lång tunnel. I centrala Norrköping kommer banan att få en tunnelmynning i direkt stadsmiljö vid Bergslagsgatan.
–Stora delar av Ostlänken kommer att dras på dålig lermark, vilket kräver markförstärkning med till exempel kalkcementpelare. För dessa områden krävs också omfattande analyser bland annat avseende vibrationer, säger Annika Bergwall, också hon specialist geoteknik i projekt Ostlänken.
Andra stora utmaningar handlar om att värna grundvattnet samt känsliga natur- och kulturmiljöer. Hela banan kommer att stängslas in med en barriär för att skydda både människor och vilt.
De tekniska utmaningarna gäller bland annat geoteknik och avvägningar mellan väldigt många olika intressen. Stora hänsyn ska tas till naturvärden men hållbarhetsaspekter ställer också stora krav. Banan får en styv geometri med stora radier i både plan och profil. Minsta horisontalradie är cirka 5000 meter. I huvudsak kommer banan att vara markförlagd.
Man arbetar med BIM och 3d-projektering, där alla inblandade discipliner arbetar i samma modell om än i olika lager.
Konsulter upphandlade
För samtliga delar av Ostlänken är det nu klart med upphandling av konsulter för systemhandlingar, järnvägsplaner och tillståndsfrågor. För 17 kilometer på sträckan Norrköping – Linköping är konsulten WSP anlitad. Inom Norrköpings kommun är det Sweco. På den 65 kilometer långa sträckan utanför Nyköping är COWI konsult. På en sträcka om 27 kilometer delas uppdraget av ÅF och Tyréns. När det gäller Linköpings tätort har Ramboll fått uppdraget att göra en lokaliseringstudie och föreslå en lämplig korridor.
–Ostlänken kräver mycket stora byggresurser under relativt kort tid. Därför kommer det att bli en mix av mindre och riktigt stora entreprenader, säger Morgan Axelsson.
Bilden:
Ostlänken är den första delen av planerade höghastighetsbanor i Sverige.
