På initiativ av Däckbranschen har företrädare för tredje part, kring bilar och bilism, mött ledamöter från riksdagens trafikutskott i frågan om tillgång till fordonsdata.
Samtliga fem deltagande intresseorganisationer är oroade inför risken att fordonstillverkarna genom en för svag EU-lagstiftning ges suveränitet över bilens digitala innehåll, kund- och fordonsgenererad data.
Därför förespråkar intresseorganisationerna, Riksförbundet M Sverige, FKG, Däckbranschen Sverige, Däckspecialisternas Riksförbund och Svenska Fordonsbranschen, en för fordon sektorsspecifik datalagstiftning utöver EU:s Data Services Act och Data Market Act. Något som deltagande ledamöterna från trafikutskottet och medarbetare på riksdagskansliet uppmanades att agera skyndsamt för.
En utebliven kompletterande, sektorspecifik datalagstiftning skulle ha stora konsekvenser för bilägare och konsumenter, verkstäder, bildelsleverantörer och bland fordonsindustrins leverantörer.
– Tiden är knapp, det var först lovat ett förslag så sent som juli 2023 efter att det skjutits på flera gånger. EU-kommissionens förslag kan komma redan nu i november. Då gäller det att våra svenska parlamentariker röstar rätt, säger Däckbranschens Richard Andermyr som svarade för presentationen inför bland andra trafikutskottets ordförande, Ulrika Heie, C, och tillägger att fordonsdatan är viktig för att driva egen utveckling och innovation.
Branschkollegan Jacob Lamberg, Däckspecialisternas Riksförbund, betonade vikten av att däckverkstäder och bilägare fortsatt ska kunna byta däck och hjul utan koppling till fordonstillverkaren eller av det märkesauktoriserade verkstadsledet.
– Det handlar om konkurrens på lika villkor och om valfrihet, säger han.
Bilisterna riskerar att drabbas negativt om inte EU:s datalagstiftning kompletteras med sektorsspecifik datalag. M Sverige vill se konkurrens och valfrihet, enligt Caroline Drabe.
– Beräkningar som FIA gjort säger att det kommer att kosta de europeiska bilägarna cirka 30 miljarder euro mer att underhålla sina fordon vid 2030 jämfört med idag. Omräknat till den svenska konsumenten så handlar det om cirka 1 000 kronor per bil och år. 2050 är siffran upp emot tre gånger så hög, säger Caroline Drabe.
Precis som Riksförbundet M Sverige lyfte Svenska Fordonsbranschen fram frågan om konkurrens och konsumenternas valfrihet.
– Får vi inte en kompletterande lagstiftning är risken stor att vi ser en fortsatt utslagning, bilverkstadsdöd, på lands- och glesbygd. Bilverkstaden är en viktig samhällsservice på den bilberoende landsbygden, säger Lars Bergmark, Svenska Fordonsbranschen.
Ungefär 70 procent av en bils förädlingsvärde, såväl komponenter som konsulttjänster, ligger i leverantörsledet. Peter Bryntesson, FKG, underströk vikten av att även leverantörsledet ges rätten till fordonens data.
– Den är avgörande för att våra medlemmar ska kunna driva innovation och produktutveckling. Ett exempel är att det inte skulle kunna gå att mäta en komponents eller ett systems prestanda i färdigt fordon utan fordonstillverkaren som reglerande grindvakt, säger Peter Bryntesson.
De fem intresseorganisationerna kommer fortsatt att driva frågan med målet om att få en sektorsspecifik EU-datalagstiftning som komplement till EU:s Data Act.
Från vänster på bilden: Jacob Lamberg, Caroline Drabe, Ulrika Heie (trafikutskottets ordförande) Lars Bergmark, Peter Bryntesson och Richard Andermyr.
