Öresundsbron med tunnlar och övriga trafikanordningar är projekterad för en livslängd på 100 år. Förbindelsen finansieras med broavgifter, och intäktsströmmen är god. Affärsplan och underhållsplan har målen 100 procent tillgänglighet, 100 procent säkerhet och 100 procent koldioxidfritt.
– Affärsplanen har fått ökat fokus på hållbarhet i flera aspekter, berättar Bengt Hergart, anläggningsdirektör för Öresundsbrokonsortiet.
Nu kompletteras med målet att öka livslängden från 100 till 200 år. Delar av anläggningen är lätta att underhålla/byta, exempelvis asfaltbeläggningar. Andra delar är mycket svåra att byta, i alla fall skulle byten bli mycket kostsamma. Vissa element, som metallskarvarna i sänktunnlarna, kan förses med elektrokemiska korrosionsskydd som ökar livslängden.
Betongdelar utsatta för bland annat kloridinträngning kan skyddas med coating.
Nu genomför konsortiet tillsammans med Lunds tekniska högskola en kartläggning av förbindelsens olika delar, deras respektive ”känslighet” och uppskattade livslängd, en slags kritikalitetsanalys. Denna kommer att ligga till grund för ny underhållsstrategi, där nuvarande underhållsplan utvecklas. Det senare arbetet ska konsortiet göra tillsammans med sina leverantörer.
– Öresundsförbindelsen ska överlämnas till kommande generationer och här måste vi tänka även på ekonomin. Ett smart underhåll behövs för att detta över tid inte blir dyrare, utan ligger på en låg och konstant nivå, samtidigt som förbindelsen förhoppningsvis klarar lång livslängd. Förbindelsen måste ju också vara hållbar ur ett socialt och samhälleligt perspektiv, även på sikt, avslutar Bengt Hergart.
Till den utveckling av underhållsplaneringen som ska göras hör bland annat att kontrollera statistik för trafik av godståg, det är nämligen dessa som betyder mest för belastningen på stålkonstruktionerna. Det kan sedan bland annat bli aktuellt med ytterligare övervakning och monitering av olika delar av förbindelsen, som om möjligt kan ges dubbel livslängd.
